Massapumpar

Massapumpar, för pumpning av pappersmassa används speciella pumputformningar alltefter halten (koncentration) fiber i suspensionen; varvid gäller:

• Upp till 0,5 % normala pumpar
• 0,5 till c:a 2 % massapumpar eller normala pumpar försedda med specialpumphjul avhalvöppen typ.
• C:a 2 till c:a 5 % massapumpar.
• C:a 5 till 6-7 % massapumpar, varvid inloppsledning måste formgivas med yttersta omsorg.
• Över 6-7 % tjockmassapumpar av förträngningstyp.

För osilad massa och över c:a 3 % koncentration bör pumparnas genomlopp vara minst c:a 40 mm. Pumphjul för massapumpar utförs halvöppna med baksideskovlar för samtidig axialkraftbalansering och ”renhållning” bakom pumphjulet – figur 3.77. Materialval är normalt syrafast stål och för enklare fall även gråjärn. Till följd av luftinnehåll hos massasuspensioner krävs speciell skovelutformning vid pumphjulsinloppet och sådan utformning av pumphuset att luft ej kan samlas.

Lufthalten medför vidare en hård gång med ökad vibrationsnivå och ökade mekaniska påkänningar. Jämfört med en vattenpump kräver en massapump en extra säkerhetsfaktor för den mekaniska uppbyggnaden på c:a 2 för att tillfredsställande tillförlitlighet skall nås. För pumpning av kvist och avfall från makulatur används med fördel stockningsfria pumpar av friströmstyp.

Figur 3.77 Massapump med halvöppet pumphjul med baksideskovlar. Utbytbar slitskiva i pumphus och axiell ställbarhet hos rotor.

Egenskaper hos pappersmassa som försvårar pumpning

• Innehåll av fasta partiklar, dvs koncentration. Massafibrerna bygger upp ett nätverk som blir tätare vid ökad koncentration. Det är relativt svårt att sätta massa med hög koncentration i rörelse, ty när höga energiimpulser överförs lokalt i nätverket är det troligt att det klipps sönder och att rörelsen uppträder mycket lokalt.
• Luftinnehåll. Luft i form av bubblor i massa är ur pumpningssynpunkt mycket ogynnsam. Ett luftinnehåll på 1-2 % räcker för att ändra pumpegenskaperna.
• Tryckfall. Vid flöden med låga hastigheter är tryckfallet för massa mycket högre än för vatten. I allmänhet är massa som är varm resp. innehåller tillsatsmedel lättare att pumpa än kall och ren massa.
• Att åter sätta massa i rörelse i ett rörsystem efter ett avbrott kan vara något problematiskt, speciellt när det gäller högkoncentrerad massa. Detta beror troligen på att det ”statiska tryckfallet” är större än tryckfallet vid låga strömningshastigheter. Spädning med vatten i pumpen underlättar att starta den.
• Igensättande egenskaper, dvs flockning i massa, stickor, kvistar och syntetfiber kan åstadkomma flockning i pumpen. En total igensättning av både pump och rör är till och med möjlig.
• Tendens hos massa att tjockna i avsmalnande kanaler. Starkt avsmalnande koniska delar på pumpens sugsida t ex förminskning av sugledning från en rörledning med dimension 400 mm ned till 150 mm kan åstadkomma flockning redan vid koncentrationer på 3-4 %.
• Strömningsförluster i rörledningar. Annan benämning på massa, pappermassa är pulp.