? ? ? ? ? miljökänslighet, särskilt vid fuktig miljö med gaser typ metan, ammoniak och svavelväte servicevänlighet, särskilt beträffande kunskapskrav hos berörd personal inom flera områden t ex elektriska, mekaniska kostnader för energi kostnader för varvtalsomvandlare utrustningens livslängd och kalkylränta systemkurvans utseende och flödets varaktighet avgör, om flödet skall fördelas på flera pumpaggregat, av vilka i sin tur kanske bara ett behöver vara varvtalsreglerat. behov av reservaggregat påverkar en investeringskalkyl kraftigt då kostnadsbesparingar för framförallt energi skall amortera både drift- och reservaggregat. jämfört med strypreglering inbesparas vid varvtalsreglering reglerventilen och jämfört med start-stopp-reglering minskas de nödvändiga magasins- eller pumpsumpvolymerna, vilket självfallet måste beaktas i en kalkyl. kapitalisering av årskostnader för energi sker på vanligt sätt genom att räkna fram nuvärdet av framtida kostnader. nuvärdet av 1 krona, som utfaller i mitten av varje år under n år vid räntefaktorn r utgör f kronor, där f är nuvärdesfaktorn, som bestäms ur ekv 8.14 eller ur figur 8.24. ekv. 8.14 räkneexempel energikostnaden varierar i dag för olika förbrukare mellan 6 och 14 öre/kwh. en pumps drifttid kan variera mellan 1000 och 8000 h/år och är kraftigt beroende av om reservpump finns eller inte. energikostnaden per år får därmed motsvarande variation se figur 8.25. energikostnaden har där kapitaliserats efter 5 år och 15% dvs efter ur företagsekonomisk synpunkt mycket fördelaktiga värden, överensstämmande med industriverkets gränsvärden för energibidrag. figur 8:24 nuvärdesfaktor f för en kostnad utfallande i mitten på varje år under tiden n år vid räntefak 199
figur 8:25 total energikostnad som funktion av driftstimmar/år och energipris. ingående studier av normala pumpanläggningar ger vid handen att möjliga energibesparingar med varvtalsreglering gentemot strypreglering utgör 20-60 % och är kraftigt beroende av systemoch pumpkurvans utseende. värden enligt figur 8.26 kan tjäna som ledning vid en första projektering och gäller närmast för processindustrier. för va- och vvs-området blir genom de låga medelfödena energibesparingarna större. figur 8.26 riktvärden för normala energibesparingar inom processindustri vid varvtalsreglering enligt grupp a och b i förhållande till strypreglering. som synes inverkar systemkurvans utseende - högra bilden. 200