exempel för en pumpanläggning med 3 parallellkopplade pumpar har följande flöden bestämts ur pump- och systemkurvor ? jämför figur 8.15. antal pumpar i drift 1 2 3 totalflöde 100 l/s 180 l/s 240 l/s flödestillskott 100 l/s 80 l/s 60 l/s för 10 starter/h och driftsföljd c fås ur tabell 8.1. pump nummer 1 2 3 fyllnadstrid t1 = 90 s t2 = 45 s t3 = 30 s delmagasinsvolym v1 = 100 ? 90 = 9000 l v2 = 80 ? 45 = 3600 l v3 = 60 ? 30 = 1800 l totala magasinvolymen blir 9000 + 3600 + 1800 = 14 400 liter = 14,4 m3. till detta kommer en minimivolym och vid slutna magasin även en luftvolym, se figur 8.16, samt även en av tryckslag beroende magasinsvolym, se avsnitt 8.5. givarsignaler för start-stopp anordnas vid nivåer eller tryck motsvarande de olika delvolymerna. skulle driftsföljd a ha valts, hade magasinsvolymen ökat till (100 + 80 + 60) ? 90= 21 600 liter = 21,6 m3. på samma sätt fås för driftsföljd b magasinsvolymen = 100 - 90 + 80 ? 36 + 60 ? 24= 13 320 liter = 13,3 m3 om enbart antal starter för varje pump och ej totalantalet starter för anläggningen är dimensionerande, kan magasinvolymen minskas ytterligare. vid absolut fullständig alternering vid 1, 2 resp 3 pumpar i drift och tillämpning av principen i driftsföljd c kan t1 = t2 = t3 minskas till 30 s, vilket ger totala magasinsvolymen 7,2 m3. i många fall kan dessutom delmagasinsvolymerna till viss utsträckning placeras "inuti" varandra. då kan i detta fall minsta totalmagasin bedömas bli i storleksordningen 4 m3. observeras bör, att en del av kostnadsvinsterna för magasin då åtgår för en mer komplicerad automatik. 189
8.8 kontinuerlig reglering reglerprinciper för de flesta pumpanläggningar måste flödet kunna regleras kontinuerligt. regleringen sker då i allmänhet automatiskt efter någon av principerna upptagna i tabell 8.2, vilka nästan helt bestäms efter den aktuella processen och i stort är oberoende av hur pumpen regleras. tabell 8.2 några principer för reglering av pumpanläggningar reglermetoder generellt kan pumpars prestanda regleras på många sätt, tabell 8.3. de klassiska metoderna med strypning, shuntning och i någon mån start-stopp-körning kan ur energiförbrukningssynpunkt jämställas med bilkörning med gaspedalen ständigt i botten och fartreglering enbart med bromspedalen. vid de övriga metoderna förändras pumpens prestanda inkluderande pumpens effektförbrukning inom pumpaggregatet eller genom en variabel fyllning - snäckpump och deplacementreglering. som framgår av tabell 8.3 är endast varvtalsregleringen generellt användbar dvs den kan användas för alla sorters pumpar från minsta doseringspump med effektbehov från 10-100 w till de allra största pumpaggregaten i kraftverk med effektbehov 20 000 till 50 000 kw. det möter inget hinder att olika metoder kombineras med varandra t ex parallellkörning av flera enheter med kontinuerlig reglering erhållen genom strypreglering eller varvtalsreglering. 190