uttagsmärkning och rotationsriktning sen 26 01 08 = iec 34-8 faserna i en trefasmotor betecknas med u, v, w. yttre nolluttag betecknas med n. ankare och fält på en separat magnetiserad likströmsmotor betecknas med a resp f. normal rotationsriktning är medurs sett mot d-änden vid fasföljden u, v, w. lindningar för likströmsmotorer betecknas med versalerna a, b, c, d .... osv. lindningarna för växelströmsmotorer betecknas med versalerna u, v, w, n .. k, l, m, 0 ... änduttag och mellanuttag betecknas med en siffra efter bokstaven u1, u2 .... lindningsdelar av samma lindning betecknas med en siffra före bokstaven: 1 u1, 2u1.... uttagsmärkning för växelströmsmotor asynkrona motorer. primärlindning i stator: u, v, w, n. rotorlindning: k, l, m, q. synkrona motorer. trefasig lindning: u, v, w, n. magnetiseringslindning: f. enfasig motor. huvudlindning: u. hjälplindning: z. för växelströmskommutatormotor användes speciell märkning. om nätet ansluts till motorns statorruttag som är märkta u, v och w, och nätets fasföljd är 1, 2 och 3, får motorn medurs rotationsriktning sett från d-änden. om motsatt rotationsriktning önskas, växlas två av de tre ledningar, som är anslutna till startapparat eller motor. figur 7.1 statorlindningens uttagsmärkning för enhastighetsmotor storlek och anslutningsmått sen 26 04 01 = iec 72 och 72 a måttsättning i elmotorleverantörernas kataloger skall följa vad som återges i figur 7.2 och 7.3 figur 7.2 måttsättning för fotmotorer med monteringssätt im 1001 och 1002. 170
figur 7.3 måttsättning för flänsmotorer med monteringssätt im 3001 och 3002. stor fläns med frigående fästhål im 3609 och im 3602 liten fläns med gängade fästhål. asynkronmotor ? märkeffekt, storlek och anslutningsmått sen 26 04 02 = cenel/2b (sec) 19 mars 1967 dessa rekommendationer är utarbetade i samarbete med cenelec, eg-ländernas samarbetsorgan och överensstämmes i huvudsak med sen 26 04 01 - 1 ec72. temperaturklasser sen 0406 = iec 85 motorns isolationsmaterial indelas i temperaturklasser. varje klass angives med ett nummer, som motsvarar den temperatur som är den övre gränsen för isoleringens användningsområde vid normala driftförhållanden och med tillfredställande livslängd - ca 50.000 h. motorns lindningsisolation bestämmes normalt vid en omgivningstemperatur av 40ºc. utsättes motorn för högre omgivningstemperatur än 40ºc måste märkeffekten reduceras eller isolationsmaterial av högre temperaturklass användas, utan att temperaturklassen föranleder ökat effektuttag. överskrides den övre gränsen för motorns temperaturklass minskas motorns livslängd snabbt. varje temperaturstegring med 7 till 10 0c brukar halvera livslängden. temperaturstegringen i en motor bestämmes genom resistansmätning eller termometermätning. mätningen brukar ske vid 20°c omgivningstemperatur. vid resistansmetoden mäter man resistansen i lindningen, när motorn är kall och sedan den har uppnått drifttemperatur. med hjälp av dessa två mätningar kan man räkna fram temperaturstegringen. överslagsmässigt kan följande formel användas: ekv. 7.1 mätningar har visat att motorlindningens varmaste punkt ligger 5-150c över medeltemperaturen, varför hänsyn till denna osäkerhet måste tagas med i bedömningen av temperaturstegringen. 171