figur 6.5 vinkelfel, kombination axial-radialfel. livslängden på både koppling och maskiner påverkas också av snedställningen. hur mycket livslängden på maskinen förändras kan bedömas först efter uppgifter på hur stora de återförande momenten och krafterna blir vid en viss snedställning. oftast talas enbart om hur stor snedställning de olika kopplingstyperna tål, när det istället borde undersökas vilken koppling maskinen tål vid en viss uppriktningsgrad, figur 6.6. figur 6.6 förhållandet förskjutning/kraft 6.5 krafter och moment en axelkoppling är normalt konstruerad för att belastas med ett vridande moment. i vissa fall kan en koppling belastas med böjmoment samt axiella och radiella krafter. för fasta kopplingar utgör detta normalt inget problem, men för övriga typer bör dessa belastningar undvikas eller vara mycket små. speciella arrangemang kan eventuellt utformas. det är lämpligt att rådfråga leverantören i varje enskilt fall. undantag finns. ett exempel på detta är membrankopplingar, som kan ta upp radiella krafter och bära t ex långa mellanaxlar. 6.6 driftfaktorer vid storleksbestämning av flexibla kopplingar och även vid andra kopplingstyper är det vanligt att utvärdera en viss driftfaktor eller säkerhetsfaktor, som framför allt tar hänsyn till typ av drivande och driven maskin och sällan till driftsförhållanden. svårigheten att använda sådana driftfaktorer ligger i den subjektiva värderingen av de aktuella maskinerna, som skall kopplas ihop. 153
ett annat problem är, att tillverkaren inte redovisat grunddata för kopplingen, utan bara lämnat en rekommendation om största tillåtna belastning. vilka dolda marginaler eller faktorer, som finns, är okända för köparen. för att objektivt kunna jämföra olika kopplingar och framför allt kunna göra en mer realistisk beräkning, har en ny metod utarbetats, där hänsyn tas till: startfrekvens, temperatur, drivande och driven maskins masströghetsmoment, normalmoment och maximalmoment. denna metod har presenterats i en tysk kopplingsstandard med beteckningen din 740, som förutom beräkningsmetoden innehåller en dimensionsstandard. i vissa stycken kan denna standard tyckas överarbetad, medan den i andra underlåtit att ta med några viktiga faktorer. den ena är, hur en tänkbar snedställning av axlarna påverkar kopplingen. en faktor baserad på hur stora uppriktningsfelen får vara i % av maximalt tillåtna fel, skall kunna anges. den andra faktorn som skall tas hänsyn till är vibrationsnivån hos de båda maskinerna, åtminstone vid hastigheter över 1,5 - 2 mm/sek. notera att för pumpar kan tillåtas upp till 4,5 mm/sek, vilket ungefär motsvarar balanseringsgrad q 16 enligt vdi 2060. de olika faktorernas storlek och betydelse för kopplingsvalet varierar med de konstruktiva skillnaderna mellan olika typer varför beräkningsgång och angivna värden i din 740 måste användas med viss försiktighet och leverantörens anvisningar måste gälla. en mycket väsentlig sak i sammanhanget, som beaktats för lite och som i många fall är dimensionerande, är hur startmomentet kan se ut för en kortsluten asynkronmotor vid direktstart. mätningar, som gjorts visar, att omedelbart - ca 0,04 sek - efter tillslag erhålles en momenttopp, som ligger mellan 6 - 10 ggr normalmomentet, i vissa fall ännu högre. de verkliga maxmomenten ligger alltså betydligt över vad som anges i motorkatalogerna. en viktig faktor för kopplingsberäkningen är förhållandet mellan motorns och drivna maskinens svängmoment och kan beskrivas av följande samband: ekv 6.1 svängmomentet för en pump kan anges i % av motorns och som riktvärden kan följande siffror användas: 2-polig motor 4-polig motor 6-polig motor 0,04 - 0,2 x smo 0,25 - 0,6 x smo 0,6 - 3,2 x smo 154