korrekt kopplingsuppriktning kan uppnås genom ett flertal metoder beroende på typ av utrustning och vilken noggrannhet som fordras. att använda mätklockor anses vara den mest noggranna metoden. antingen genom att göra avläsningar på ändplanet och periferin på ett nav eller genom att använda periferimetoden, där mätningar på periferin på båda kopplingsnaven görs samtidigt. den senare metoden är att föredra, eftersom hänsyn, ej behöver tas till axiell rörelse hos axlarna. när denna metod är invand kan uppriktningen utföras båda snabbt och noggrant. perferimetoden många applikationer i processindustrin innebär uppriktning mellan pumpar och elmotorer, pumpar och turbiner etc och vanligast är att justera den drivande till den drivna enheten. när kopplingsnavet är monterat på axeln skall den i idealfallet vara koncentrisk med axeln, men detta uppnås sällan beroende på tillverkningstoleranser mellan nav och axel. för att förhindra att excentriciteten påverkar uppriktningen är det praxis att rotera de två naven tillsammans. detta kan göras genom att en gängad axel är fästad i navens skruvhål. 1. montera indikatorklockorna enligt fig nr 6.11 och var noggrann med att mätspetsarna hamnar parallellt och över axlarnas centrumlinjer. lämpligt material för klockstativet är ø 12 - 15 mm rundstång. detta bör vara tillräckligt för att förhindra instabilitet och därmed avläsningsfel upp till ca 250 mm avstånd mellan axeländarna. om det uppstår avläsningsfel p g a att stativet är instabilt dra ifrån två ggr avläsningsfelet från skillnaden mellan 3m och 3p. se figur 6.12 figur 6.11 montering indikatorklockor 2. märk båda naven i 90 intervaller från utgångsläget - noll-läget - för indikatorklockorna. 3. båda klockorna skall nollställas i toppläget. innan några avläsningar noteras flyttas motorn eller den 0 drivande enheten horisontellt till ett så centrerat läge som möjligt. drag sedan fast den ordentligt, detta ger då en noggrannare avläsning. rotera naven sakta tillsammans och notera avläsningar i 90° intervaller som visas i figur 6.12. obs: alla avläsningar skall göras från ett och samma håll och från den drivande sidan sett, figur 6.15. 159
figur 6.12 märkning av naven i 90°-intervaller. notering av indikatoravläsningar. exempel på vertikal uppriktning vertikal justering - genom att lägga shims under fötterna eller stativet - skall göras före horisontell uppriktning. 1. ta ett vanligt fall där en elektrisk motor - nav m - skall uppriktas mot en pump - nav p - och indikatoravläsningarna - tagna från motorhållet - är enligt figur 6.12. 2. avläsningarna visar att axel m är snedställd i förhållande till axel p och vice versa, men avsikten är att bara flytta motorn för att justera felet. 3. notera de vertikala avläsningarna 1m=0 3 m = 3 mm 1 p =0 3 p = -3,4 mm figur 6.13 axlarnas centrumlinjer enligt avläsningar punkt 3. 4. eftersom 3p är -3,4 mm så tycks motorn ligga 3,4 delat på 2 = 1,7 mm för lågt - 3,4 mm är det totala axelkastet. bestämning av det relativa läget för axlarnas centrumlinjer samt bestämning av underläggens storlek kan göras grafiskt. se figur 6.6. om motorns höjs 1,7 mm genom att sätta in shims under fötterna f1 och f2 figur 6.15 så skulle avläsningarna och det relativa läget mellan motor och pump bli så som visas i figur 6.14. vid detta läge skall inga shims sättas dit och inte heller någon justering göras därför att med en fortsatt enkel uträkning så kan slutjusteringen för vinkel- och vertikalfelen göras i en operation. obs: den bit som motorn måste höjas - i detta fall 1,7 mm - skall noteras eftersom den kommer att användas i slututräkningen. 160