aluminiumlegeringar aluminium- och magnesiumlegeringar ? tabell 4.2 ? används genom sin låga korrosionsbeständighet i förhållandevis liten utsträckning till pumpar. undantag utgör områden, där låg vikt premieras t ex byggnadslänspumpar och där låga tillverkningskostnader är betydelsefulla t.ex. vissa massproducerade hushållspumpar. användningsområdet kan ökas genom att galvanisk korrosion förhindras eller rent av utnyttjas genom t.ex.: ? ? isolering från äldre material som t.ex. stål anslutning till oädlare material s k offeranoder av zink eller magnesium. tabell 4.2 några pumpmaterial med aluminium resp. koppar som huvudbeståndsdel. för tryckklass minskar tillåtna tryck med temperatur ? se vidare sms 1235. nickellegeringar legeringar på nickelbas liksom ren nickel kommer som ett naturligt tillskott, där de rostfria stålen ej längre stoppar från korrosionssynpunkt. de är som regel ganska svårgjutna och fordrar hög lödgningstemperatur-ca 1 200°c-för att erhålla rätt struktur och kornstorlek och därigenom god korrosionsbeständighet. nickellegeringar domineras av en grupp vanligen benämnd efter varumärket hastelloy. likartade legeringar tillverkas av många under varierande handelsnamn. de vanligaste nickellegeringarna - se även tabell 4.3 - ugör: ? hastelloy b denna kvalitet har i första hand tagits fram för att få ett material som är beständigt mot saltsyra vid alla koncentrationer och temperaturer och inom vissa gränser även kokande saltsyra. den är även lämplig för svavelsyra, ättiksyra, fosforsyra, etc vid lägre temperaturer. ? hastelloy c detta är den mest universella av nickellegeringarna eftersom den är resistent i såväl oxiderande som reducerande atmosfär. den används framförallt vid kloridlösningar, vätskor innehållande fritt aktivt klor, t ex blekvätskor typ hypokloriter och klordioxidlösningar, där klorhalten ej bör överstiga 15 g/l vid rumstemperatur. den har även god resistens mot syror vid temperaturer under +70°c. 111
? hastelloy d denna legering har god erosionsbeständighet tack vare stor hårdhet- ca 400 brinell. svavelsyra är dess största verksamhetsfält, för vilken den är beständig vid alla koncentrationer vid höga temperaturerinom vissa gränser även för kokande syra. max korrosionsbeständighet uppnås först efter ca 6 veckor i drift, när en skyddande sulfatfilm bildats på ytan. ? monel monel är mer beständigt än nickel under reducerande förhållanden och mer beständigt än koppar under oxiderande förhållanden. sammanfattningsvis kan sägas att monel är mera korrosionsbeständigt än sina huvudbeståndsdelar. någon återutfällning av löst koppar kan ej ske eftersom nickel, koppar och monel ligger så nära varandra i den elektrolytiska spänningskedjan. monel är emellertid ganska svårgjuten och ger ofta otätt gjutgods. den används därför mestadels till pumphjul och axlar. monel har mycket god korrosionsbeständighet mot saltvatten, speciellt vid högre strömningshastigheter. l stillastående havsvatten kan havsorganismer samlas på metallen och orsaka lokal koncentration av syre, vilket leder till punktangrepp. tabell 4.3 några pumpmaterial med nickel som huvudbeståndsdel. övriga metalliska material för speciella ändamål förekommer en hel mängd av olika metalliska material. bland dessa kan nämnas: ? bly och blylegeringar rent bly har på grund av sina dåliga mekaniska egenskaper ej kommit till användning för pumpgods. genom tillsats av 10 till 25 % antimon (sb) förbättras hållfasthetsegenskaperna avsevärt. legeringen kallas hårdbly. pumphus i hårdbly fordrar dock inklädning i ett stålhölje vid högre pumptryck. bly har mycket god beständighet mot syror med undantag av salpetersyra. i svavelsyra bildas på blyets yta mycket svårlösligt blysulfat som verkar som en skyddande hinna. bly är användbart för svavelsyra vid 30 % koncentration och +100°c, vid högre koncentration dock vid reducerad temperatur. i saltsyra bildas svårlösliga blyklorider, som i viss mån skyddar den underliggande metallen. är syran i rörelse nöts emellertid ytskiktet lätt av, varför blypumpar för saltsyra ej rekommenderas. 112