korrosionsprovning vid höga vätskehastigheter för korrosionsprovning i strömmande vätskor finns flera olika metoder att välja på: om provet avser att bestämma den troliga korrosionshastigheten bör en provutrustning väljas som i största möjliga utsträckning liknar den konstruktion som provet avser. detta för att provet skall kunna ske vid samma reynolds tal - likformig strömning. l annat fall blir resultatet endast en jämförelse mellan olika material. när korrosionsprovet avser pumpar används med fördel en innesluten roterande skiva med lämpligt varvtal så att reynolds tal = u * d/ är ungefär detsama som för pumphjulet. i stället för att rotera en hel skiva av provmaterialet kan små elektriskt hopkopplade provbitar fällas i n i den fasta väggen mittemot skivan - figur 4.10 - vilka då känner av samma hastigheter som den roterande skivan. denna placering av provbitarna har den stora fördelen att elektriska mätningar är lätta att utföra. se figur 4.11. dessutom kan ytor utsatta för olika vätskehastigheter göras åtminstone lika stora. vid en massiv roterande skiva är ju största delen av ytan utsatt för högre vätskehastigheter, medan det i en pump är tvärtom, på grund av pumphusets stora yta. * kemins tumregel är att en reaktionshastighet fördubblas vid en temperaturhöjning av 10?c gäller även korrosionsförlopp. figur 4.10 provapparat corromatic, (sonesson/api patent) a ? provplatta, b ? rotor, c ? provkammare, d ? provkropp med infästning, e ? reglerbar motor. 121
figur 4.11 elektrisk koppling av provbitar utsatta för olika vätskehastigheter.a ? förstärkare + skrivare. provningsarrangemanget enligt figur 4.10, 4.11 kommer att efterlikna de viktiga faktorerna vid korrosionsförloppet i en pump, nämligen: ? ? alla ifrågavarande vätskehastigheter finns på en gång. eventuella omfördelningar av metallförlusterna på grund av galvaniska strömmar mellan delar av samma metall utsatta för olika vätskehastigheter sker. förutom vid korrosionsprovning vanligen förekommande vägningar, mätningar av potentialer m m mätes de galvaniska strömmarna. om metaller korroderar förekommer nämligen galvaniska strömmar mellan delar av samma metallyta utsatta för olika vätskehastigheter. genom att registrera eventuella strömmar är det alltså möjligt att i varje ögonblick se om korrosion förekommer och även att kvalitativt följa förändringar i korrosionshastigheten, uppbyggnadet av en skyddande film av korrosionsprodukter osv. även andra oavsiktliga förändringar i korrosionshastigheten kan enkelt registreras. material som bildar tjocka skyddsfilmer fordrar relativt långa provtider och meningsfulla laboratorieprov kan vara svåra att genomföra, eftersom det är svårt att hålla kontroll på vätskans sammansättning över längre tidsperioder. det är i dessa fall bättre att flytta laboratoriet till vätskan än tvärtom. när det är fråga om utpräglat passiva filmer som normalt bildats på provbitarna redan i luften är det lämpligt att avlägsna denna film - aktivering - och sedan se om passiviteten återtas i den aktuella vätskan. efter aktivering fås passivitet, åtminstone inom någon timma om den överhuvudtaget återfås. om allmänkorrosionen efter viss stabiliseringstid är likformig i tiden konstateras detta genom att de galvaniska strömmarna också är det. provningstiden avpassas då så att stabila förhållanden rått under allra största delen av tiden. 122