3.11 pumpval allmänna förutsättningar ett givet vätsketransportbehov ger direkt att volymflöde, uppfordringshöjd och vätskeegenskaper är bekanta. det första steget i pumpvalet är att analysera, de givna förutsättningarna beträffande variationer. sålunda bör följande uppgifter sammanställas: ? ? ? ? ? volymflöde min, medel och max. helst bör volymflödets variation med tiden kännas, t ex som ett varaktighetsdiagram. uppfordringshöjd min, medel och max. vätskeegenskaper vid normal drift, vid start och vid speciella förhållanden som t ex rengörning av system eller provtryckning. varierande vätskeegenskaper kan medföra drastiskt olika uppfordringshöjder t ex p g a skillnader i viskositet vid driftsvarm och kall vätska. variationer i volymflöde bestämmer hur många pumpar totalflödet skall delas upp på. systemkurvans (uppfordringshöjdens variation) utseende avgör sedan, om fördelningen skall ske på lika eller olika stora aggregat. stora variationer i vätskans flytförmåga kan medföra att t ex en turbopump omväxlande med en förträngningspump skall användas vid låg resp hög viskositet. variationer i volymflöde och uppfordringshöjd bestämmer vilken typ av reglering, som skall användas. pumpens driftstid är därvid av stort intresse liksom verkningsgradens storlek vid en medeldriftspunkt, men däremot är max data (= beställningsdata) mindre intressanta, då spetsbelastning ju sällan förekommer. energikostnaderna vid pumpning kan vara lika stora som en pumps anskaffningskostnad redan efter några månaders drift. uppställningsplatsen för pumpen påverkar pumpvalet mycket starkt. uppställningen avgör dels kraven på sugförmåga - npsh och evakuering - dels själva uppställningens typ - torr, våt eller dränkbar. utrymmesbehov kan vidare ge en valsituation mellan horisontellt eller vertikalt utförande. miljön vid uppställningsplatsen kan medföra särskilda krav på pumpens drivanordning etc. vätskans viskositet liksom storlek på och halt av partiklar inverkar naturligtvis starkt, men även mer "personliga" egenskaper hos vätskan som giftighet, explosionsbenägenhet,aggressivitet och gashalt är synnerligen viktiga för pumpvalet. driftsäkerhet, reparationstider och underhållskostnader är viktiga faktorer, men svåra att bestämma såvida inte erfarenhet finns från liknande pumpar. det bör påpekas att de kostnader som uppstår genom produktionsbortfall i dagens stora anläggningar kan bli så höga att de efter endast några timmar jämnar ut merpriset för driftsäkrare pumpar. vidare bör man försöka att vid utrustning av anläggningar i så stor utsträckning som möjligt klara sig med få olika typer och storlekar, även om det i något fall skulle räcka med en något billigare pump. dessa merkostnader betalar sig med avseende på underhållskostnader och reservdelshållning. för pumpen nödvändiga hjälpsystem bör beaktas vid pumpvalet. själva pumpen måste ofta förses med skydd mot torrkörning, mot överhettning vid körning mot stängd ventil och vid förträngningspumpar mot oavsiktlig strypning. axeltätningar behöver i många fall tätnings- eller kylvätska med rätt tryck och säkerställt flöde. utrymme och lyftanordningar för montering och demontering bör också finnas. 99
pumpval vid lättflytande vätskor erfarenhetsmässigt kan lämpliga arbetsområden anges för olika pumptyper vid lättflytande vätskor enl. figur 3.129. anskaffningskostnad, driftskostnad, livslängd och driftssäkerhet ger tillsammans en kompromiss. turbopumpar av olika utföranden täcker minst 80 % av alla pumpbehov. undantag utgör mycket höga tryckstegringar, volymflöden mindre än c:a 2 m3/h och hantering av vätskor med vissa "personliga" egenskaper. gränser mot viskösa vätskor ges av tabell 3.6 i nästa avsnitt och några synpunkter för förorenade vätskor ges i därpå följande avsnitt. figur 3.129 urvalsdiagram för olika pumptyper vid lättflytande vätskor. det bör observeras att val mellan olika pumptyper är förhållandevis enkelt. det är bara i rena specialfall som helt olika pumptyper kan komma ifråga. urvalssystemet är ungefär följande: ? ? ? för många specialområden finns specialkonstruktioner som då nästan utan undantag är de lämpligaste. några exempel på detta är vvs-pumpar och livsmedelspumpar. i vissa gränsområden finns för turbopumpar valsituationer mellan enstegs- och flerstegspumpar. en analys av verkningsgrad och driftskostnader å ena sidan och av driftsäkerhet å andra sidan ger då tillräckligt beslutsunderlag. pumpvarvtalet utgör en ofta diskuterad parameter. principiellt bör varvtalet väljas så högt att tillgängligt npsh i anläggningen utnyttjas. eventuella farhågor om försämrad driftsäkerhet vid högre varvtal bör ej föranleda ett lågt varvtal utan hellre skall ett högre varvtal sammanbindas med bättre specificerade kvalitetskrav vid upphandling. sådana krav kan t ex vara axelnedböjningar och kullagerlivslängd. det bör dock observeras att en högvarvig elmotor ofta har en högre ljudnivå än en lågvarvig. i gränsområden mellan turbo- och förträngningspumpar inverkar pumpkarakteristikans form och sättet för pumpreglering på valet. båda pumptyperna har för övrigt specifika fördelar. se vidare avsnitten 5.6 till 5.9 om olika pumpars utförande. ett för alla pumpar besvärligt problem är luft eller gas i vätskan. turbopumpar får nedsatta prestanda vid gashalter på sugsidan över c:a 1 volymprocent dock kan vissa speciella turbopumpar klara upp till 5 à 10%. förträngningspumpar klarar här betydligt större halter. enda begränsning är den tid, som en förträngningspump kan torrköras helt eller ha en sporadisk fyllning. ? ? 100