figur 3.8 illustrationer till pumpens qh-kurva utöver pumpens qh-kurva brukar även som i figur 3.9 erforderlig axeleffekt p och pumpens totala verkningsgrad ? anges som funktion av volymströmmen i ett pumpdiagram. pumpen kan i princip arbeta i vilken punkt som helst längs qh-kurvan. driftspunktens läge i ett verkligt fall bestäms av egenskaperna hos det system, som pumpen är inkopplad i. figur 3.9 pumpdiagram. specifikt varvtal en viktig parameter, som flitigt utnyttjas för att beskriva olika fenomen hos pumpar, främst hos turbopumpar, är det specifika varvtalet nq, definierat av sambandet ekv 3.15 25
observera att nq icke är dimensionslöst och därför har olika talvärden i olika sortsystem. i ord kan nq definieras som det mekaniska varvtalet, för en med den betraktad likformig pump, som med likformiga hastighetstrianglar ger volymströmmen 1 m3/s vid uppfordringshöjden 1m. alla likformiga pumpar har därför samma specifika varvtal oberoende av storleken. då man beräknar n q -värdet för en viss pump skall man använda värden på n, q och h, som refererar till pumpens optimalpunkt, dvs där verkningsgraden är som högst. det specifika varvtalet användes bl a till att karakterisera pumphjulets form hos turbopumpar. man kan genom vunna erfarenheter i stort säga vilken hjulform, som i normala fall kommer att ge bästa resultat, då varvtal, volymström och uppfordringshöjd är givna. detta förhållande illustreras av figur 3.10. vid t ex stor volymström och liten uppfordringshöjd, dvs vid högt specifikt varvtal, har axialpumpen visat sig vara lämpligast. axialpumpar säges därför ha höga specifika varvtal. figur 3.10 pumphjul med olika specifikt varvtal det finns i praktiken ett flertal varianter av specifika varvtal. de är i princip uppbyggda som nq, men kan på grund av olika sortsystem eller olika definitionsmässiga detaljer ge olika talvärden. likformighet under vissa förutsättningar kan en pumps prestanda på ett speciellt enkelt sätt omräknas till att gälla för olika pumpstorlekar vid olika driftsvarvtal. dessa förutsättningar är: ? ? ? de jämförda pumparna skall vara geometriskt likformiga. de jämförda pumparna skall arbeta i likabelägna driftspunkter, dvs med likformiga hastighetstrianglar. eventuell skillnad i verkningsgrad försummas. vid en jämförelse mellan två pumpar i och ii, som uppfyller dessa förutsättningarna, kommer följande samband att råda mellan deras varvtal ni resp nii, deras dimensioner uttryckta som diametrarna di resp dii och deras prestanda: ekv 3.16 affinitetslagarna, som gäller för en och samma pump, utgör ett specialfall av de allmänna likformighetssambanden. då d i = d ii blir. ekv 3.17 26