figur 3.119 prestandakurvor för en strålpump strålpumpens förluster består av strömningsförluster i drivdysan, inloppskammaren, blandningsröret och diffusorn, varav blandningsförlusterna är de största. blandningsförlusterna är i första hand beroende av areaförhållandet ekv 3.45 för varje kombination av tryckförhållandet z och flödesförhålllandet q existerar ett optimalt areaförhållande a. figur 3.120 exempel på prestanda för en oljestrålpump vid olika areaförhållanden a. andra viktiga konstruktionsparametrar är avståndet mellan drivdysans mynning och blandningsrörets början, blandningsrörets längd och diffusorvinkeln. det lägsta trycket i en vätskestrålpump inträffar i blandningsrörets uppströmsdel. om lägsta trycket når vätskans ångbildningstryck, kaviterar strålpumpen. kavationstalet definieras ekv 3.46 om för en given vätskestrålpump p02 minskas, samtidigt som p01 och p03 justeras så att tryckförhållandet z förblir konstant, kommer kavitationstalet a att minska med till en början oförändrade värden på q och ?. minskas p02 ytterligare inträder efter hand en alltmer omfattande ångbildning i blandningsröret och verkningsgraden sjunker starkt. detta värde på kavitationstalet betecknas ?k. 93
figur 3.121 kavitation vid vätskestrålpumpar ett annat sätt att illustrera inträdande kavitation i en vätskestrålpump är att vid konstant drivoch mottryck (p01 resp p03) reducera p02. pumpens dirftspunkt kommer då att vandra längs prestandakurvan - z ökar, q minskar och ? minskar. för ? > ?k arbetar pumpen utan störande kavitation. vid ? = ?k försämras prestanda i förhållande till kavitationsfritt förlopp. vid långvarig kaviterande drift kan blandningsröret och diffusorn skadas. strålpumpar har vissa fundamentala fördelar: ? ? ? ? inga rörliga delar- inget behov av smörjning inga tätningsproblem självsugande (kan evakuera sugledningen) ingen elektrisk drivning - explosionssäkerhet den mest påtagliga nackdelen är den låga verkningsgraden. maximal verkningsgrad uppgår till 25-35 %. angstrålpumpen användes vanligen vid - eller för att skapa - låga tryck på inloppssidan. för inloppstryck ner till 103 pa- absoluttryck - användes som regel vattenånga som drivmedium. vid ännu lägre tryck- ner till hundradels pa- utnyttjas oljeånga som drivmedium. användningsexempel: avluftning av kondensorer, bortsugning av brandfarliga gaser, vätsketransport vid samtidigt uppvärmningsbehov. tryckluft finns ofta tillgänglig och är det vanligaste drivmediet för en gasstrålpump. några vanliga användningsexempel för vätskestrålpumpar- oftast med vatten som drivmedium - illustreras i figur 3.122. djupbrunnspumpmning slamsugning evakuering av sugledning start av hävert figur 3.122 vattenstrålpumpar ? användningsexempel speciellt fördelaktiga ställer sig strålpumpar med olika driv- och pumpmedium, om ett samtidigt behov av blandning av de olika medierna föreligger. sådana fall är exempelvis ventilation med samtidig luftbefuktning ångstrålpump, och transport av vätskor med samtidig utspädning - vätskestrål pump. 94