samma huvudflöde byggs flera pumpelement samman. för ofta återkommande doseringsfall lagras "receptet" på hålkort eller hålremsa för numerisk styrning. doserpumpens konstruktion för måttligt aggressiva medier framgår av figur 3.116. för höga tryck införs en mellanvätska t ex en olja enligt figur 3.117, som får verka på ett membran. för begränsning av membranets rörelse finns stödväggar med slitsar på ömse sidor om membranet. figur 3.115 doseringspump av kolvtyp med variabel slaglängd. genom höjning eller sänkning av den ?z?-formade vevaxeln ändras slaglängdens storlek. figur 3.116 doseringspump för måttligt korrosiva medier. figur 3.117 doseringspump för höga tryck eller starkt korrosiva medier (inget läckage) 91
3.9 övriga pumpar strålpumpar i strålpumpar eller ejektorer kan vätskor eller gaser pumpas genom att impulsöverskottet hos en drivstråle direkt överföres till det pumpade mediet utan insats av rörliga mekaniska hjälpmedel. drivmediet kan vara en gas - t ex luft, vattenånga - eller en vätska - t ex vatten. olika kombinationer drivmedium - pumpat medium förekommer. vanliga sådana är vattenånga - luft, vattenånga - vatten, vatten - luft och vatten - vatten. figur 3.118 schematisk uppbyggnad av en strålpump genom att tillämpa impulsekvationen - ekv 3.7 - på en kontrollvolym, som just precis omsluter mediet i blandningsröret, erhålles ekv 3.40 ekv 3.41 från ekvation 3.41 kan vissa egenskaper hos strålpumpar utläsas. för att trycket p6 skall bli större än p4 måste hastigheten ut ur munstycket c4 vara avsevärt större än c6 och c5. därmed är också avsevärda blandningsförluster oundvikliga. tryckökningen blir som störst då mp = 0. skjuvspänningen vid blandningsrörets vägg tenderar att reducera tryckökningen. efter blandningsröret följer en diffusor där hastigheten nedsätts och statiska trycket ökar. förhållandet mellan pumpat massflöde mp och drivmassflöde md kallas flödesförhållandet och tecknas ekv 3.42 vidare definieras strålpumpens tryckförhållande ekv 3.43 med dessa beteckningar blir strålpumpens verkningsgrad ? = q · z ekv 3.44 92