l vingpumpar med flexibla vingar är alltid rotorn tillverkad av en elastomer (gummi). det är därför viktigt att känna till de olika rotormaterialens resistens mot olika vätskor. likaså måste man känna till inom vilka temperaturgränser respektive elastomer kan användas: ? ? ? neoprengummi nitrilgummi fluorgummi min. +4°c min. +4°c min. +7°c max. +80°c max. +90°c max. +90°c då vingarna är flexibla, begränsas tryckstegringen till relativt små värden. en standardpump klarar upp till 200 kpa och ett högtrycksutförande 400 kpa. torrkörning bör undvikas. utan vätska i pumpen "bränner" elastomeren genom friktionen mot pumphusväggen. tack vare det flexibla materialet i rotorn har pumpen praktiskt taget inga inre spel. den har därför en mycket god sugförmåga. start med tom pump och ledning kan därför tillåtas, då en pump i god kondition suger upp vätskan på några sekunder. rotorns livslängd är begränsad, därför bör inte dessa pumpar användas för kontinuerlig drift, då kostnaderna för utbyte av pumphjul då kan bli höga. som axeltätningar används radial- och plantätningar. som material i pumphuset används syrafast stål, gjutjärn, rödgods och epoxy. pumparna tillverkas i ett stort antal storlekar med kapaciteter från 0,1-30 m3/h. sugförmågan är 5-8 m. flödet är pulsationsfritt. slangpumpar -peristaltiska pumpar en peristaltisk pump transporterar vätskan genom att den på mekanisk väg fortplantar en klämrörelse längs ett flexibelt utrymme. den vanligaste peristaltiska pumpen, den s k "slangpumpen", arbetar med rullar eller kammar direkt på den slang, som vätskan finns i figur 3.105. antalet rullar eller kammar varierar mellan olika fabrikat, men vanligast är att de har två eller tre. i samma pump kan en eller flera slangar monteras, i vissa fall ända upp till 25 st. slangpumpen används huvudsakligen för laboratoriebruk. figur 3.105 slangpump med 3 rullar. i en slangpump är den pumpade vätskan helt innestängd och kan inte läcka ut, såvida inte slangen brister genom den mekaniska bearbetningen. då sådana bristningar inte kan förutsägas, måste slangarna bytas regelbundet i preventivt syfte. 85
slangpumpen kan användas för alla typer av vätskor och i viss mån även för gaser. sugförmågan varierar starkt mellan olika konstruktioner. tryckstegringar mellan 0,1 och 0,3 mpa är normalt. kapaciteterna varierar från små dosermängder på 0,001 i/h upp till flöden på 10-100 m3/h. en annan typ av peristaltisk pump arbetar med en excenter mot ett flexibelt gummielement med vätskan innesluten mellan gummielementet och pumphuset. genom excenterns rotationsrörelse förflyttas vätskan från inlopp till utlopp- figur 3.106. figur 3.106 excenterbälgpump. också denna pump är tätningslös och kan inte läcka. förutsättningen är dock att det flexibla gummielementet inte spricker på grund av den mekaniska bearbetningen. byte av gummielement bör därför ske regelbundet för att ett plötsligt läckage inte skall uppstå. det är viktigt att känna till den pumpade vätskans kemiska egenskaper och temperatur för att kunna välja rätt elastomer och rätt material i pumphus. kapacitetsområdet ligger mellan 0,06 och 0,15 m3/h. sugförmåga 1-3 m. pumpen ger ett kraftigt pulserande flöde, varför sug- och tryckledning bör utföras med slang. används fasta ledningar bör någon form av kompensator inkopplas mellan pump och rör. kolvpumpar kolvpumpar utförs vid mindre volymflöden med en cylinder, som kan vara enkel- eller dubbelverkande. med flera parallellkopplade cylindrar utjämnas flödet i sug- och tryckledningar- figur 3.107 - samtidigt som driveffekten får motsvarande utjämning. särskilt gynnsamt är parallellkoppling av ett udda antal cylindrar som 3, 5 eller, 7 stycken. för att minska flödesvariationerna och av dem beroende störningar, speciellt svängningar i sug- och tryckledningar, kan sug- och tryckklockor vara sammanbyggda med pumpen. figur 3.107 flödesvariation hos kolvpumpar beror på cylinderantal. slagantalet n i slag/min för en kolvpump bestäms av kolvpumpens medelkolvhastighet vi m/s, som beror av slaglängden s i m enligt: ekv 3.39 86