figur 3.101 rotationskolvpumpar med olika utformning av rotorerna. rotationskolvpumpen kan användas för både tunnflytande och viskösa produkter. matning fram till pumpen måste dock anordnas, om viskositeten är så hög, att vätskan inte har egen flytkraft. för att klara vätskor med högre temperaturer måste ett större spel tas upp mellan rotorerna samt mellan rotor och frontlock. göres detta kan vätskor med temperaturer på upp till 200°c pumpas. ökas spelet bakom rotorerna kan vätsketemperaturer på ner till - 40°c klaras. för konstanthållning av temperaturer förses pumparna med värme- eller kylmantel. rotationskolvpumpen behandlar den pumpade vätskan ytterst skonsamt. som exempel från livsmedelsindustrin kan nämnas, att den används för pumpning av kokt ärtsoppa, sylt med hela bär m.fl. liknande produkter. den används dessutom i stor utsträckning inom kemisk och kemisk-teknisk industri för både aggressiva och neutrala produkter. för cellulosaindustrin har en speciell tjockmassapump utvecklats, som är avpassad för massasuspensioner med koncentrationer 6-30 %, se figur 3.102. figur 3.102 tjockmassapump med matarskruv. rotationskolvpumpen arbetar som regel med relativt låga varvtal, då den ofta används för att transportera vätskor med höga viskositeter. pumpen är tystgående och den ger ett i stort sett pulsationsfritt flöde. de flesta rotationskolvpumpar tillverkas med samtliga vätskeberörda delar av syrafast stål. ett enklare utförande finns också med pumphus av gjutjärn och rotorer och axlar av stål. i några fall kan materialet i rotorerna varieras. för att t ex öka pumpens sugförmåga finns rotorer av nitrilgummi. som axeltätning används olika former av plantätningar och packbox. då pumpen har två ingående axlar till pumphuset, erfordras två tätningar till varje pump. rotationskolvpumparna finns i ett stort antal storlekar från 0,1-300 m3/h. tryckstegringen är normalt 0,3-1,5 mpa. sugförmågan varierar mellan 1 och 5 m, beroende på inre spel, pumpstorlek och varvtal. 83
vingpumpar med stela eller flexibla vingar en vingpump med stela vingar arbetar med rotorn excentriskt placerad i huset, under det att den med flexibla vingar arbetar i ett centriskt hus med en kamkurva mellan sug- och trycköppningarna, figur 3.103. vätskan transporteras i båda fallen instängd mellan vingarna och trycks ut, när volymen minskar framför utloppet. figur 3.103 olika principutföranden av vingpumpar. vänstra bilden visar stela vingar och högra flexibla. en pump med stela vingar kan ha vingarna styrda av fjädrar, eller de kan röra sig enbart genom centrifugalkraften från rotationen. det finns också konstruktioner, där vingarnas rörelse tvångsstyrs av en roterande nock. utan tvångsstyrning fås ett visst slitage på vingarna, som gör att dessa vid kontinuerlig drift får bytas någon gång per år. figur 3.104 vingpump med stela vingar. pumphus och rotor tillverkas i regel av gjutjärn, rödgods eller syrafast stål, medan vingarna göres i brons eller glasfiberarmerad ptfe. vingpumpen med stela vingar är lämplig för de flesta rena vätskor och särskilt för sådana med visst gasinnehåll eller med stort kokpunktsintervall t ex bensin. genom vingarnas utbytbarhet ger vingpumpen låga underhållskostnader även vid vätskor med måttlig halt av fasta partiklar. vingpumpen kan arbeta inom ett stort viskositetsområde. som för alla förträngningspumpar gäller att pumpvarvtalet måste rättas efter viskositeten; dvs ju högre viskositet ju lägre varvtal. vingpumpen klarar sughöjder på 2-5 m och tryckstegringar på 300 kpa. i specialfall kan den klara c:a 3 mpa. 84