större flerstegspumpar användningsområdet för större flerstegspumpar är mycket brett och där märks bl a gruvlänsning, ångpannematning samt processer av olika slag, framför allt inom raffinaderier och petrokemisk industri. den konstruktiva uppbyggnaden påverkas av specifika funktioner och detaljer som - se vidare figur 3.62 och 3.63. ? ? ? ? balansering av axialkrafter typ av lagring- kriterier för detta samt metoder för smörjning spel mellan stationära och roterande element olika pumphusarrangemang. horisontellt delat pumphus och cylindriskt pumphus av "barrel"konstruktion. vid måttliga tryckstegringar eller små flöden är axialkrafterna möjliga att direkt ta upp i axiallager. i allmänhet måste dock axialkraften utbalanseras. de mest förekommande typerna av utbalansering av axiella krafter är motvända löphjul och balanseringsskiva eller balanseringskolv. den klassiska högtryckspumpen var utförd med många steg. världsrekordet lär vara 42 st. genom problem med kritiska varvtal och spel har man övergett hydraulisk konstruktion för högsta verkningsgrad - dvs många steg för mer driftsäkra utföranden. i dag begränsar man stegantalet till högst 6 à 8 st. användning av högre varvtal än elmotorers är många gånger nödvändig. möjligheterna är då ångturbindrift eller uppväxlade elmotorer. varvtalen är i allmänhet 5000-8000 r/min. utvecklingen går mot 1-stegspumpar med en konstruktion för extremt hög driftsäkerhet och med en specificerad utbytestid för hela rotorsystemet mindre än 8h figur 3.62 matarvattenpump med axialkraftbalansering med balanseringskolv. för processindustri föredras numera enstegs högvarviga pumpar enl. figur 3.64 med varvtal ända upp till 40 000 r/min trots något lägre verkningsgrader. orsaken är den ur mekanisk synpunkt mer robusta uppbyggnaden och lägre känslighet för driftstörningar. en högvarvig enstegspump kan få gå torrt över längre tidsperioder, medan detta skulle innebära totalhaveri för en flerstegspump. sådana enstegspumpar finns med uppfordringshöjder upp till c:a 1500 m och effekter på c:a 500 kw. figur 3.63 flerstegspump för processindustri med axialkraftbalansering med motvända pumphjul. pumphus axialdelat. 61
figur 3.64 högvarvig enstegspump för processindustri. pumphjulet 1 är försett med npsh-minskande inducer 2 och är drivet med en tvåstegs kuggväxel. motorn kopplas till axeltapp 3. djupbrunnspumpar med ejektor djupbrunnspumpar med ejektor kompletterar de tidigare beskrivna vattenautomaterna, när vattenytan i en brunn eller framförallt i ett borrhål (djupborrat i berg) ligger mer än 5-7 meter lägre än pumpens uppställningsplats. under vattenytan i borrhålet placeras en ejektor (=strålpump), som förses med drivvatten från en pump på godtycklig plats. det med hjälp av ejektorn från borrhålet insugna vattnet transporteras tillsammans med drivvattnet till pumpen. mellan denna och ejektorn behövs följdaktligen två slangar eller rör-figur 3.65. förbrukningsvatten tas ut från ett separat uttag på pumpen. vid flerstegspumpar placeras detta uttag ungefär mitt i pumpen. med ejektor (djupsugare) kan vattenytan i borrhålet få vara mer än 100 meter under pumpen. i den mån tillrinningen till ett borrhål är liten kan torrkörning av pumpsystemet undvikas, om ejektorn förses med ett sugrör med längd något överstigande 10,3 m. en självreglering genom kavitation (ångbildning) i ejektorn uppstår då. för första start av pumpsystemet fylles en liten vätskebehållare (självsugningsanordning) på pumpen. vid normal drift sker start och stopp automatiskt från tryckskillnaden i hydrofor eller en membranförsedd tryckcell. 62