de olika varianterna av turbopumpar - radialpumpar, axialpumpar osv - har mycket olika utseende på prestandakurvorna - figur 3.27. med ökat specifikt varvtal fås en allt brantare q-h-kurva medan effektkurvan ändras från stigande med flödet till avtagande. verkningsgraden som funktion av volymflödet är fylligast vid låga specifika varvtal. figur 3.27 pumpkurvor uttryckta relativt bästa verkningspunkten för olika typer av turbopumpar. effektkurvans form är tillsammans med variationer i volymflödet bestämmande för drivmotorns storlek. vid axialpumpar - se figur 3.27 - finns största effektbehovet vid flödet noll, vilket kan innebära att pumpens startförhållanden måste anpassas därefter. för turbopumpars effektbehov i pumpkataloger avses, om ej annat anges, vätskor överensstämmande med kallt vatten dvs med densiteten 100 kg/m3. för vätskor med densiteten avvikande från vattens kan vidare enheten "m vp" vålla missförstånd. enheten står för "meter vätskepelare", medan "meter vattenpelare" bör undvikas, men om den måste förekomma, skrivs den lämpligen som "m h20". orsaken till missförståndet är att turbopumpar ger samma uppfordringshöjd i meter vätskepelare (m vp) oavsett vätskans densitet. pumpens effektbehov är däremot proportionellt mot densiteten. vid densiteter avvikande från vattens gäller angivna effektbehov i köpehandlingar alltid angiven vätska. vid tveksamhet bör dubbla effektbehov anges, varvid det för vatten, enbart gäller vid leveransprovning. turbopumpars prestanda sjunker snabbt med ökande viskositet hos den pumpade vätskan. minskningen yttrar sig så att q-h-kurvan faller, men med bibehållen dämd punkt. effektbehovet stiger kraftigt främst pga ökningen av hjulfriktionen. exempel på prestandaändringar för mindre turbopump visas i figur 3.28. för större turbopumpar blir viskositetsinverkan kraftig först vid ca 10 gånger högre viskositet. se vidare avsnitt 4.11 om pumpval. 39
figur 3.28 exempel på viskositetsinverkan för en mindre radialpump, nq = 11 r/min, anslutningsdimension 50 mm. max verkningsgrad (ej visad) sjunker från ca 50 % till ca 5 % förträngningspumpars kurvor förträngningspumpars prestanda presenteras i allmänhet i tabellform och mer sällan i diagramform. orsaken är givetvis att volymflödet är praktiskt taget oberoende av mottrycket. när prestandadiagram förekommer kan inte samma typ som för turbopumpar användas, då effektbehovet blir svårt att läsa av - figur 3.29 a. diagramtyp med ombytta placeringar av volymflöde och uppfordringshöjd (tryck) är därför nödvändiga - figur 3.29 b. i diagrammen kan värden för t ex olika viskositeter förekomma. figur 3.29 prestandakurvor för förträngningspumpar. samma diagramtyp som turbopumpar ? figur a ? går ej att använda då effektbehovet är svårt att läsa av. diagram enligt b används därför alltid. vid förträngningspumpar med inbyggd överströmningsventil (reducerventil, säkerhetsventil) förändras kurvan, när trycket når upp till ventilens arbetsområde-figur 3.30. 40