3 pumpar 3.1 allmänt överallt där ett behov av vätsketransport föreligger, kommer pumpar till användning. ibland pumpas ren vätska, ibland utnyttjas vätskan som bärare av värme, fast uppslammat material etc. på grund av mångskiftande driftsförutsättningar förekommer en mängd olika utföranden av pumpar på marknaden. i ett försök att forma en överskådlig bild av idag använda pumptyper, göres här en indelning i fyra huvudgrupper. ? ? ? ? turbopumpar vätskeringpumpar förträngningspumpar övriga pumpar den sistnämnda huvudgruppen består av sådana utföranden, som inte låter sig inordnas varken bland turboförträngnings- eller vätskeringpumparna. turbopumparna karakteriseras till sin konstruktion av ett eller flera skovelförsedda pumphjul, som roterar i ett pumphus. de krafter, som uppkommer då skovlarna omströmmas av vätskan, utnyttjas vid energiomvandlingen. allt efter den huvudsakliga riktning med vilken vätskan genomströmmar pumphjulen, benämnes turbopumparna radialpumpar eller axialpumpar. alternativt användes benämningarna centrifugalpumpar för radialpumpar respektive propellerpumpar för axialpumpar. naturligtvis förekommer även mellanformer mellan utpräglade radial- och axialpumpar och kallas då diagonalpumpar. turbopumparna - (figur 3.1) - är de vanligaste och viktigaste pumparna. ur driftssynpunkt karakteriseras de av att volymströmmen genom pumpen vid ett givet driftsvarvtal bestäms av rådande mottryck. figur 3.1 exempel på turbopumpar vätskeringpumpar är i vissa avseenden besläktade med förträngningspumparna. då det excentriskt placerade pumphjulet roterar bildas en vätskering längs pumphusets innervägg. i skovelluckorna innanför vätskeringen uppstår under ett varv först ökande delvolymer (insug) och därefter minskande delvolymer (utlopp). figur 3.3 exempel på vätskeringspumpar 18