totalt och statiskt tryck mätes på olika sätt. ett tryckuttag, som är vinkelrätt mot strömningsriktningen, känner av det statiska trycket. framför ett pitot-rör bromsas hastigheten upp och statiska trycket stiger. vid pitot-rörets mynning är hastigheten lika med noll. pitot-röret känner därför av totaltrycket i strömningen. totaltrycket är som regel enkelt att mäta medan det statiska trycket lättare blir behäftat med mätfel. med ett prandtl-rör mätes både totalt och statiskt tryck. kopplas dessa mot varandra erhålles direkt det dynamiska trycket c2/2. figur 11.6 mätning av statiskt, totalt och dynamiskt tryck. av de återstående termerna i bernoullis ekvation motsvarar · g · h det statiska tryck, som en vätskepelare med höjden h skapar. termen pf utgör det tryckfall, som förorsakas av friktionsbetingade strömningsförluster. inom pumptekniken är det ofta praktiskt att använda sig av uttrycksformen meter vätskepelare [m vp]. om alla termer i bernoullis ekvation divideras med g erhålles ekv 11.6 de olika termerna kallas då eftersom alla termer i ekvation (11.6) har karaktären av en höjd, kan de lätt åskådliggöras grafiskt. 262
figur 11.7 grafisk illustration av bernoullis ekvation. impulsekvationen produkten av massa och strömningshastighet för en vätskepartikel kallas dess impuls eller rörelsemängd. impulssatsen för stationär strömning lyder: resultanten f till alla yttre krafter på en kontrollvolym är lika med skillnaden mellan impulsen (rörelsemängden) per tidsenhet hos utströmmad och inströmmad massa eller ekv 11.7 innebörden av impulsekvationen illustreras genom följande exempel. problemställningen är att bestämma den inspänningskraft, som erfordras för att hålla en rörböj på plats. figur 11.8 rörböjar, godtycklig (till vänster) och 90?-böj. böjen omslutes just precis av kontrollvolymen. då blir för den godtryckliga rörböjen i x-led. 263