i andra rörsystem med korta ledningar och avsevärda tryck- eller nivåskillnader är strömningsförlusterna försumbara och hsyst = hstat. figur 11.18 rörsystem med hf = 0 förgrenade rörsystem det första exemplet på ett förgrenat rörsystem är ett cirkulationssystem. vid ett sådant är hstat = 0. den volymström qp, som passerar genom pumpen, delar sig i förgreningspunkten. av kontinuitetsskäl gäller qp=qa+ qb ekv 11.29 de båda grenarna a och b har var sin systemkurva, som adderar sig till en resulterande kurva. skärningspunkten mellan den resulterande systemkurvan och pumpkurvan bestämmer pumpens driftspunkt. figur 11.19 förgrenat cirkulationssystem. av figur 11.19 framgår även hur stor del av pumpflödet, som strömmar genom de olika grenarna. flödets fördelning beror på förlusternas storlek i respektive gren. i detta exempel antages förgreningspunkterna ligga nära pumpen, dvs strömningsförlusterna mellan pump och förgreningspunkter har försummats. figur 11.20 förgrenat rörsystem, hstat = 0 i nästa exempel, figur 11.20, tas hänsyn även till förlusterna i huvudledningen fram till förgreningspunkten. detta sker genom att pumpkurvan reduceras med förlusterna fram till knutpunkten. den reducerade kurvan matchas därefter mot det återstående rörsystemet som förut. 274
figur 11.21 förgrenat rörsystem med statisk uppfordringshöjd. i det tredje exemplet reduceras först pumpkurvan till knutpunkten. därefter adderas systemkurvorna för grenarna a och b till den resulterande systemkurvan hsyst a+ b. skärningspunkten mellan den reducerande pumpkurvan och den resulterande systemkurvan bestämmer pumpens driftspunkt enligt figur 11.21 figur 11.22 förgrenat rörsystem med fallande framledning. i det fjärde exemplet råder en nivåskillnad (i detta exempel en tillrinningshöjd) mellan behållaren på pumpens sugsida och knutpunkten. systemkurvan för framledningen uppvisar därför en statisk uppfordringshöjd (hstat <0).metodiken är densamma som i tidigare exempel. först reduceras pumpkurvan med framledningens kurva till knutpunkten. därefter bestämmes systemkurvorna för grenarna a och b utgående från knutpunkten. grenarnas resulterande kurva matchas mot pumpens reducerade kurva enligt figur 11.22. med denna metodik kan i princip hur komplicerade rörsystem som helst med hur många knutpunkter som helst beräknas. de längst bort liggande grenarnas resulterande systemkurva i förhållande till den längst bort liggande knutpunkten bestämmes. i nästa steg behandlas nästa knutpunkt osv tills man når fram till knutpunkten närmast pumpen. föränderliga systemkurvor under vissa speciella förhållanden kommer systemkurvorna att förändras med driftsituationen. nedan ges några exempel på sådana situationer. figur 11.23 statisk uppfordringshöjd vid start och vid kontinuerlig drift. 275