enkla rörsystem figur 11.14 exempel på enkelt rörsystem. systemets uppfordringshöjd uppdelas vanligen i en statisk del hstat och en förlustdel hf. hsyst = hstat + hf ekv 11.23 till den statiska delen, som förutsättes vara oberoende av volymströmmen, räknas skillnad i statiskt tryck och i nivå mellan systemets ränder. med beteckningar enligt figur 3.14 blir ekv 11.24 där p = statiskt tryck = vätskans densitet g = jordaccelerationen h = nivåskillnad [m] [n/m] [kg/m ] 9,806 [m/s2] 3 till förlustdelen räknas strömningsförluster i rakrör och s k engångsförluster, dvs förluster i böjar, ventiler etc. hf = hfr + hfe ekv 11.25 med gängse beteckningar blir ekv 11.26 där ? = förlustkoefficient för rakrör ? = förlustkoefficient för böj, ventil etc ? ? = summan av alla förlustkoefficienter l = rörlängd d = rördiameter q = volymström c = strömningshastighet [m] [m] 3 [m /s] [m/s] 272
för ett givet rörsystem (l,d) är ofta (stora re) förlustkoeffecienterna ? och ? oberoende av q. man kan då skriva förlusthöjden h f = konstant ? q 2 ekv 11.27 ofta råder samma tryck pa = pb = atmosfärstryck vid systemets ränder. därigenom kommer hstat att bli lika med nivåskillnaden och systemets uppfordringshöjd blir hsyst hstat + h f = h + konst · q 2 ekv 11.28 eller i grafisk form figur 11.15 systemkurva observera att det sätt som systemkurvan återgivits på i figur 3.15 förutsätter att pa, pb och h är oberoende av volymströmmen q. vidare förutsätts att även ? och ? är oberoende av q (re). dessa förutsättningar är oftast men ej alltid uppfyllda. figur 11.16 visar tre olika rörsystem med samma nivåskillnad och därmed lika statisk uppfordringshöjd. figur 11.16 rörsystem med lika statisk uppfordringshöjd. för vissa rörsystem, t ex för cirkulationssystem, är hstat = 0 och systemets uppfordringshöjd består enbart av rörströmningsförluster. figur 11.17 rörsystem med hstat = 0 273