ekv 11.20 av ekv (11.20) framgår att ekvivalenta rörlängden är beroende av ? dvs rakrörets ytskrovlighet och reynolds tal. den är därför svår att ange som en specifik egenskap hos exempelvis en rörböj och får en överslagsmässig karaktär. för ? =0,02 blir för en rörböj 90° med kort radie (r=d) den ekvivalenta rörlängden lekv = 20 · d. i avsnitt 11.4 anges vid grafisk rörberäkning användbara värden på ekvivalent rörlängd för vissa engångsförluster. hydraulisk diameter vid strömning i delvis fyllda cirkulära rör, i icke cirkulära rör eller i öppna kanaler kan strömningsförlusterna beräknas på principiellt samma sätt som beskrivits i tidigare avsnitt. i stället för det helt fyllda cirkulära rörets diameter måste emellertid i dessa fall den hydrauliska diametern dh införas. ekv 11.21 där dh = hydraulisk diameter a = kanal vätskefyllda tvärsnittsarea o = kanal vätskeberörda omkrets [m] [m ] [m] 2 för ett helt fyllt cirkulärt rör blir dvs att i detta fall är hydraulisk och geometrisk diameter lika stora. för ett till hälften fyllt cirkulärt rör blir för en till hälften fylld rektangulär sektion blir med reynolds tal ekv 11.22 och relativa skrovligheten k/dh gäller figur 11.11 och formlerna (11.16), (11.17) och (11.18) med oförändrade siffervärden. vid ledningar med självfall kan röret arbeta delvis fyllt. fyllnadsgraden beror bl a rörets lutning och driftsförhållanden. för ett cirkulärt rör definieras fyllnadsgraden av förhållandet dl/d där dl är vätskedjupet i röret och d rörets diameter. figur 11.12 illustrerar hur olika strömningsparametrar varierar med fyllnadsgraden i röret. såväl strömningshastigheten som hydrauliska diametern har sina största värden vid fyllnadsgrader strax under ett. 270
figur 11.12 strömning i delvis fyllt cirkulärt rör. (primtecken = delvis fyllt, utan primtecken = helt fyllt). vid självfallsledningar med förorenade vätskor måste sedimenteringsrisken noga beaktas. detta förhållande lägger vissa villkor på ledningens utformning och drift. behandlingen av rörströmningsförluster under avsnitt 11.2 avser newtonska vätskor av vilka den vanligaste är vatten. de icke-newtonska vätskorna kräver speciell uppmärksamhet vid bestämning av uppträdande tryckförluster. för vidare studium hänvisas till avsnitt 11.4 friktionsförluster vid masspumpning samt till speciallitteraturen. 11.3 systemkurvor pumpens driftspunkt inkopplad i ett rörsystem kommer pumpen att arbeta i en punkt där jämvikt råder mellan pump och rörsystem. i jämviktsläget är pumpens pådrivande funktion lika stark som systemets bromsande. pumpens egenskaper i detta avseende redovisas ,vanligen med hjälp av dess 0-h-kurva. motsvarande kurva för rörsystemet kallas systemkurva och betecknas hsyst. figur 11.13 pumpens driftspunkt den volymström, vid vilken pumpkurvan och systemkurvan skär varandra, kommer att passera genom rörsystemet. för att rätt kunna dimensionera pump och rörsystem krävs därför kännedom om dessa båda kurvors egenskaper. detta avsnitt ägnas åt rörsystemets egenskaper. 271