pumphandboken_kapitel11

Sida 10

uttrycket (11.17) är något obekvämt för handräkning. inom det område i diagrammet (figur 11.11) där ? är oberoende av re kan följande enklare formel användas: ekv 11.18 rörens skrovlighet kan bedömas med värden ur tabell 11.1. tabell 11.1 exempel på ungefärlig skrovlighet för rör. andra i litteraturen ofta förekommande formler för beräkning av rakrörsförluster i det turbulenta området är de sk hazen-williams och mannings formler. dessa ger emellertid inga upplysningar utöver de tidigare presenterade sambanden, är icke dimensionsriktiga och utelämnas därför. ytterligare diagram för beräkning av rakrörsförluster, se vidare avsnitt 11.4. engångsförluster strömningsförluster i böjar, ventiler etc kallas för engångsförluster och beräknas med hjälp av formeln ekv 11.19 där ? = förlustkoefficient vid engångdförluster c = strömningshastighet [m/s] engångsförlusternas storlek påverkas liksom rakrörsförlusternas i princip av ytskrovlighet och reynolds tal. exempel på ungefärliga värden på förlustkoefficienten vid engångsförluster illustreras av tabell 11.2. samtliga värden avser förhållanden vid normal ytskrovlighet och vid höga reynoldska tal, dvs vid fullt utbildad turbulent strömning. i de fall där hastigheten förändras skall alltid den högsta strömningshastigheten användas vid 268

Sida 11

beräkning av hf enligt ekv 11.19. vid en areaförändring insättes den hastighet, som gäller vid den minsta diametern och vid t-rör den hastighet, som gäller för den sammanlagda volymströmmen. tabell 11.2 ungefärliga värden för förlustkoefficienten vid engångförluster. ett alternativt sätt att uttrycka engångsförlusternas storlek är med hjälp av begreppet ekvivalent rörlängd lekv. med lekv för exemplevis en rörböj menas den rakrörslängd, som ger upphov till samma tryckförlust som rörböjen vid lika strömningshastighet. genom att sätta ekv (11.15) och ekv (11.19) lika erhålles 269