tabell 10.1 omräkningsdiagram för olika viskositetsenheter. (källa pumpe ståbi) 219
penetration för en del icke newtonska vätskor, t ex smörjfett och asfalt, ger viskositetsbestämning ej tillräcklig upplysning om flytegenskaperna, komplettering med uppgifter om konsistens behövs. dessa uppgifter erhålles genom penetrationsbestämning. för fetter är penetrationen ett mått på konsistensen. den är det djup i tiondels mm som en kon tränger ner i en provkopp med fettprov värmt till 250c. penetrationen är beroende av om konsistensen förändrats genom omrörning, skakning eller liknande. hårda fetter har låga penetrationstal medan mjuka fetter har höga. tillverkare av fetter anger penetrationstal för varje kvalitet t ex 240-325. två smörjfetter kan vidare ha samma penetrationstal, men ändå ha olika flytförmåga, beroende på den ingående oljans viskositet. för asfalt utföres penetrationsbestämning vid 25°c på i princip samma sätt som för smörjfett, men med en belastad nål i stället för kon. mätvärdena används för klassificering av asfalt, vanliga penetrationstal är 10-50. 10.3 ångtryck, kokpunkt och smältpunkt ångtryck enhet pa. anges i kpa. vätskor har en tendens att avdunsta. över en vätska innesluten i en behållare bildas ånga - gas -, som bygger upp ett tryck. ångtrycket, är den kraft per ytenhet, som den förångade delen av vätskan utövar på väggarna i behållaren. ångtrycket beror endast på temperaturen och ökar med stigande temperatur. vätskans temperaturer är tillordnade ett bestämt ångtryck. detta förhållande framställs med s k ångtryckskurvor i ett temperatur tryckdiagram. vätskor varierar i sin tendens att förångas, vätskor som kokar vid låg temperatur har högt ångtryck och kallas lättkokande, de som kokar vid hög temperatur har lågt ångtryck och kallas trögkokande. uppgifter om ångtryck erfordras för beräkning av sughöjd, bestämning av pumptyp och pumpuppställning samt axeltätningars utförande. kokpunkt enhet °c. en vätskas kokpunkt, vid trycket p är den temperatur där vätskan är i jämvikt med sin ånga, som vid detta tillfälle kallas mättad och utövar trycket p = mättningstrycket. nås detta tillstånd vid 101,3 kpa (760 mm hg) betecknas det normal kokpunkt. för vatten sker detta vid 100°c. kemiskt rena vätskor har i motsats till blandningar en exakt kokpunkt. för en del mineraloljor gäller att lösta gaser kan avskiljas redan innan ångtrycket uppnåtts. en del blandningar t ex bensin har ingen exakt kokpunkt utan ett kokområde som fastställes i en kokanalys, där begynnelse- och sluttemperatur för kokningen angives kokpunktsintervall. om trycket i en vätska lokalt, t ex inuti en pump, sjunker till ångtrycket vid den aktuella temperaturen uppstår ångbildning, små ångblåsor, i lokala lågtryckszoner. detta förhållande har stor betydelse vid strömningsförlopp; det begränsar sughöjden för en pump eller en hävert se även 3.5 pumpars sugförmåga; det ger betingelser för skadlig kavitation se även 4.9 material; och kan medföra ångbildning s k vattenseparation i ledningar i samband med tryckslag. smältpunkt enhet °c. smältpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form och sammanfaller med den temperatur då en vätska övergår från flytande till fast form, stelningspunkt. 220