vätskor i grupp i påverkas ej av strömningsförloppets utsträckning i tiden. skjuvspänningen är vid laminär strömning och vid given temperatur entydigt bestämd av hastighetsgradienten. i analogi med newtonska vätskor skrives ekv. 10.3 figur 10.3 tidsoberoende icke-newtonska vätskor vid pseudoplastiska vätskor minskar den ekvivalenta viskositeten med ökande hastighetsgradient. exempel: högmolekylära lösningar, gummi, latex, vissa smältor, majonäs vid dilatanta vätskor ökar den ekvivalenta viskositeten med ökande hastighetsgradient. exempel: bottensatsen i oljefärg, suspensioner med hög koncentration av finkorniga partiklar - cement, kalk, sand, stärkelse. plastiska vätskor kräver en viss minsta skjuvspänning för att överhuvud taget börja flyta. ekvivalenta viskositeten avtar från ett oändligt högt värde med ökande hastighetsgradient. exempel: tandkräm, salvor, smörjfett, margarin, trycksvärta, pappersmassa, emulsioner. hos vätskor i grupp ii - tidsberoende - påverkas den ekvivalenta viskositeten förutom av hastighetsgradienten även av den utsträckning i tiden, som strömningsförloppet varar. figur 10.4 illustration till tidsberoende icke newtonska vätskor 217
vid tixotropa vätskor minskar 1 då strömningen startar. då påverkan upphör återtar vätskan vätskan sin ursprungliga viskositet efter en viss tid. exempel: målarfärg, geléartade livsmedel reopexa vätskor uppvisar ökande viskositet vid mekanisk påverkan och återtar sin ursprungliga viskositet då påverkan upphör exempel: vissa gipssuspensioner irreversibla vätskors viskositet återbildas ej alls eller möjligen efter mycket lång tid efter det att påverkan upphört. dessa vätskor måste pumpas skonsamt. exempel: ostkoagel, youghurt, marmelad. grupp iii - viskoelastiska vätskor - innehåller vätskor, som uppvisar både elastiska och viskösa egenskaper. viskoelastiska vätskor undergår såväl elastisk som viskös deformation. då strömningen upphör sker en viss elastisk återdeformation. exempel: asfalt, smält nylon, gummi, polymera lösningar. kommentarer ? ? ? ? den dynamiska viskositeten är temperaturberoende. ökande temperatur ger minskande viskositet. vissa vätskor måste värmas vid pumpning. för den kinematiska viskositeten tillkommer densitetens beroende av temperaturen. vid mycket höga tryck > 20 mpa kan ett visst tryckberoende för viskositeten observeras. förlustkoefficienter vid rörströmning är beroende av reynolds tal, som i sin tur är beroende av den dynamiska viskositeten. turbopumpars prestanda är beroende av reynolds tal. data är alltid angivna för vatten och måste korrigeras vid pumpning av annan vätska. vätskor med hög i viskositet pumpas bäst med förträngningspumpar. viskositet definieras av sambandet skjuvspanning - hastighetsgradient vid laminär strömning. vid turbulent strömning påverkas detta samband av impulsutbytet mellan skikten orsakat av vätskepartiklarnas överlagrade orhgelbundna rörelser. i äldre måttsystem har viskositetsmått angivits i enheter baserade på speciella provmetoder t.ex engler, saybolt och redwood; i tabell 10.1 finns ett översättningsdiagram till si-enheter ? ? 218