oljor och några petroleumprodukter oljor indelas efter sitt ursprung i mineraloljor samt animala och vegetabiliska oljor, men kan i pumpningssammanhang behandlas lika. till mineraloljor räknas också sådana petroleumprodukter såsom lösningsmedel, bensin, fotogen och liknande vilket bör beaktas vid pumpning i oljeupplag. vid pumpning av oljor skall lägsta och högsta driftstemperatur, oljans viskositet, grumlingslägsta flyt- och stelningstemperatur samt ångtryck fastställas. oljors flytförmåga följer newtons lag, de har i likhet med vatten, konstant viskositet oberoende av hastighetsgradienten och tiden. viskositeten är temperaturberoende, oljor flyter lättare vid uppvärmning. viskositeten sjunker när temperaturen stiger. för att rätt kunna beräkna en pumpanläggning måste viskositetstemperaturförhållandena och hur oljan uppför sig vid variationer i driftstemperaturen klarläggas. temperatur - viskositetsförhållandena hos olika oljor visas i diagram figur 10.11 - 10.14. dessa är konstruerade enligt temperatur - viskositetsblad av ubbelohde (förlag s hirzel stuttgart n) och följer ett rätlinjigt samband. diagrammen kan användas för konstruktion av kurvor för andra oljor om två temperaturer är kända. grumlings - lägsta flyt- och stelningstemperatur. mineraloljor övergår gradvis från flytande till fast form till skillnad från andra vätskor, t ex vatten, som har en bestämd stelningspunkt. när olja nedkyls blir den vid en viss temperatur grumlig på grund av att paraffinkristaller utfälls, vaxbildning denna temperatur kallas grumlingstemperatur. fortsätter nedkylningen passeras den temperatur vid vilken oljan flyter, vilken kallas lägsta flyttemperaturen. 3°c under denna temperatur upphör oljan att flyta = stelningspunkten. på grund av vaxbildningen anses det att mineraloljor är hanterbara genom pumpning först vid en temperatur av 10°c över lägsta flytemperaturen. i synnerhet vid pumpning av trögflytande - högviskösa - oljor, som har sin stelningspunkt nära eller över omgivningstemperatur, t ex utomhusanläggningar, måste lägsta flyttemperatur beaktas och anläggningen utföras så att ledningar, och pump kan värmas. ej värmda ledningar måste kunna tömmas för att undvika proppbildning om pumpavbrott inträffar vid omgivnings- temperatur under lägsta flyttemperatur. lågsvavliga eldningsoljor har högre lägsta flyttemperatur än högsvavliga eldningsoljor. sammansatta petroleumprodukter t.ex. bensin har ett ångtrycksområde, där den lättflyktigaste komponenten är bestämmande. detta förhållande påverkar beräkningen av npsherf. för pumpen. mineraloljor klassificeras som brandfarliga varor enligt avsnitt 10.6. kvalitetsindelning: eldningsoljor. eo. visk-tempdiagram figur 10.11 normalsvavlig eo sis 15 54 03. lågsvavlig eo sis 15 54 04. 15 54 03 motoroljor enligt sae systemet har utarbetats i amerika och fastställts 1926 av society of automotive engineers (sae). ett lägre nummer i sae-serien betyder att en olja är tunnare och bokstaven w efter numret anger att oljan är lämplig för vinterbruk. sae-systemet tillämpas internationellt motoroljor visk.-tempdiagram figur 10.12 sae 5 w - 20w, sae 30 - sae 50 växellåds-transmissionsoljor visk-tempdiagram fig 10.13 sae 75w-140 industrioljor visk-tempdiagram figur 10.14. internationell organisation for standardisation (iso) har utvecklat ett system för viskositetsklassificering av smöroljor för industriellt bruk. systemet består av 18 viskositetsklasser angivna i cst vid 40°c. varje viskositetsklass identifieras av ett iso vg (viscosity grade) nummer, som i huvudsak sammanfaller med mittvärdet enligt tabell 10.5. 237
tabell 10.5 viskositetsklasser enl. iso 3448/sis 15 54 41 klassningssystemet har speciella fördelar ? ? ? iso vg numret ger en upplysning om oljans viskositet. iso 3448 har fullt stöd från tomgivande nationella standardiseringsorganisationer såsom astm, din, bs, jis och förväntas därför bli tillämpat internationellt. det blir härigenom enklare att jämföra oljors viskositet med maskintillverkares specifikationer. iso 3448 har även fastställts som svensk standard (sis 155441). 10.8 vätskeegenskaper ? kommentarer till tabellverk ett lyckat resultat vid transport av vätskor förutsätter både rätt dimensionering av anläggningen och rätt val av pumputrustning. vätskors olika egenskaper måste därvid kännas och utgör indata vid dimensionering och val. i avsnitt 10.9 anges de för pumpning nödvändiga vätskeegenskaperna. dessa är angivna med den noggrannhet, som i specialfall kan behövas för dimensionering av annan processutrustning. vätskeuppgifterna är angivna i tabellform ordnade alfabetiskt efter de olika ämnenas namn och inleds med en förteckning över handelsnamn, samt kompletterande diagram i de fall, där temperatur eller koncentration, har stor inverkan. vätsketabellerna upptar följande storheter: ? ämne. efter ämnesbenämningen markerar en bokstav "v" eller "g", vådlighet eller giftighet enl produktkontrollnämndens och giftnämndens vägledande förteckningar, (pkfs 1975:1, 1975:2, snv pm 549) kemisk formel för identifiering av ett ämne. l praktiken kan ju ett ämne dessvärre inte hänföras till en enhetlig formel på grund av föroreningar. sämsta pumpningsegenskaperna har sådana föroreningar, som är olösliga resp osmältbara. de ger ofta besvärande slitage på pumpar och axeltätningar. viskositet är angiven i mm2/s (cst) vid + 20°c. viskositet under 5 mm2/s, innebär så lättflytande vätskor att en närmare angivelse ej är av intresse för pumpval. hänvisning finns även till diagram, som visar viskositetens temperaturberoende. viskositeten kommer även till användning vid bestämning av rörfriktionsförluster. dessa beror i första hand på om laminär eller turbulent strömning förekommer. i laminära området är rörfriktionsförlusten proportionell mot viskositeten, medan dennas inverkan i det turbulenta området kan försummas vid i praktiken förekommande rörskrovligheter. ångtryck (absolut tryck)anges i kilopascal (kpa) vid + 20°c. hänvisning finns till kurvor i figur 10.17, som anger ångtryckets temperaturberoende. observera att kokpunkten vid atmosfärstryck (101,3 kpa = 238 ? ? ?