figur 10.10 klassificering av flytförmåga för olika vätskor i grupperna a till f. för pappersmassa (fibersuspensioner) gäller de i % angivna ts-halterna (källa gould) massasuspensioner inom cellulosa- och pappersindustrin ? massakvaliteter möjligheterna för att pumpa massa beror i första hand på det råmaterial som används, tillsatsmedel samt produktionsmetod. som exempel på olika råmaterial kan nämnas barrträdsved (fiberlängd 3-4 mm), lövträdsved (fiberlängd 1-1,5 mm) och lump (fiberlängd 25-30 mm). produktionsmetoderna kan i princip delas upp i kemiska och mekaniska. den kemiska metoden är den mest förekommande. sulfat- och sulfitmassa framställs både blekt och oblekt. den viktigaste massan som framställs på mekanisk väg är slipmassa. ? luftinnehåll i massa massa skiljer sig från många andra suspensioner bl a på grund av att den består av tre faser: vatten, fasta fibrer och luft. luft i massa uppträder antingen i form av bubblor eller i kombinerad tillståndsform. luft förekommer som bubblor antingen i fri form eller fästade till fibern. luft i kombinerad tillståndsform förekommer upplöst i vatten eller absorberad i fibrerna. luftinnehållet i massa beror på kvalitet, koncentration, tillsatsmedel, malning, temperatur samt tiden och massans hantering. slipmassa innehåller mer luft än sulfit- eller sulfatmassa. limning ökar luftinnehållet väsentligt och även malning. med ökande temperatur ökar innehållet av fri luft samtidigt som luftens upplösningsförmåga i vatten avtar. rent allmänt sjunker luftinnehållet i massa vid lagring. luftinnehållet i massa ökar hastigt till en viss nivå, som är specifik för varje massatyp vid luftinblandning. detta sker t ex då massa får falla fritt ner i ett kar eller en cistern. luft kan även upptas av massan via axeltätningen i pumpar om vakuum uppstår. egenskaper hos massa som försvårar pumpning ? innehåll av fasta partiklar, dvs koncentration. massafibrerna bygger upp ett nätverk som blir tätare vid ökad koncentration. det är relativt svårt att sätta massa med hög koncentration i rörelse, ty när höga energiimpulser överförs lokalt i nätverket är det troligt att det klipps sönder och att rörelsen uppträder mycket lokalt. luftinnehåll. luft i form av bubblor i massa är ur pumpningssynpunkt mycket ogynnsam. ett luftinnehåll på 1-2 % räcker för att ändra pumpegenskaperna. tryckfall. vid flöden med låga hastigheter är tryckfallet för massa mycket högre än för vatten. i allmänhet är massa som är varm resp. innehåller tillsatsmedel lättare att pumpa än kall och ren massa. ? ? 235
? att åter sätta massa i rörelse i ett rörsystem efter ett avbrott kan vara något problematiskt, speciellt när det gäller högkoncentrerad massa. detta beror troligen på att det "statiska tryckfallet" är större än tryckfallet vid låga strömningshastigheter. spädning med vatten i pumpen underlättar att starta den. igensättande egenskaper, dvs flockning i massa, stickor, kvistar och syntetfiber kan åstadkomma flockning i pumpen. en total igensättning av både pump och rör är till och med möjlig. tendens hos massa att tjockna i avsmalnande kanaler. starkt avsmalnande koniska delar på pumpens sugsida t ex förminskning av sugledning från en rörledning med dimension 400 mm ned till 150 mm kan åstadkomma flockning redan vid koncentrationer på 3-4 %. strömningsförluster i rörledningar. annan benämning på massa är pulp. ? ? ? slam slam är benämningen på den restprodukt som bildas när oorganiska och organiska partiklar avskiljs - separeras vid rening av en vätska. vid rening av vätska används följande mekaniska och kemiska metoder. ? ? ? ? ? sedimentation - settling -, partiklarna faller av egen tyngd till botten i en avskiljare. flotation, partiklarna överföres till flytslam genom tillförsel av små luftblåsor. centrifugering, partiklarna avskiljs genom centrifugalkraften filtrering, vätskan ledes genom ett filter, som släpper igenom vätskan och fångar upp partiklarna. filtret kan bestå av en sil, poröst material, en eller flera bäddar av filtermedia. fällning, genom tillsats av olika kemikalier bildar partiklarna olösliga föreningar - flockar - som kan avskiljas genom sedimentering eller flotation vid pumpning intresserar slammets ts-halt- pumpbarhet - samt partiklarnas storlek och hårdhet. eftersom slam uppkommer vid all vattenbehandling och vid industriprocesser kan en generell definition inte göras. som riktvärden kan de vid slambehandling i kommunala avloppsreningsverk förekommande värdena används. ts-halt efter olika behandlingssteg: ? före förtjockning kemslam efter fällning, flotation mekaniskt slam, sedimentation, flotation efter förtjockning mekaniska slam aktivt slam biobäddsslam mekaniskt och aktivt slam mekaniskt och biobäddsslam efter avvattning i centrifug, silbandspress, vakuumfiltrering etc. ts-halt 0,5-1% 2-3% ts-halt 6-10% 2-3% 4-8% 5-8% 7-9% >30% ? ? i botten, kompressions-zonen av sedimenteringsbassänger, sandfång, oljetankar och andra behållare med stillastående vätskor, utsätts bottenskiktet vid sedimenteringen för mekaniskt tryck av ovanförliggande slam, varvid vätskan pressas ur bottenskiktet vars täthet sålunda ökar under sedimenteringsförloppet. slam från industriprocesser får samma egenskaper som sin ursprungsvätska. andra benämningar på slam: sediment, slurry, sludge. 236