figur 10.5a illustration av ph-värde samt användningsområden för konstruktionsmaterial i pumpar för vätskor med ph-värden under 4 är vätejonkoncentrationen starkt bestämmande för hastigheten hos upplösningsförloppet för de flesta metaller. de positivt elektriskt laddade vätejonerna avger härvid sin laddning vid metallytan till metallatomerna och löser upp deras fasta bindningar medan de själva, som härigenom berövas sin jonkonstruktion, återvänder till atomtillståndet, förenar sig till molekyler och 223
lämnar metallytan i form av gasbubblor. av detta kan förstås att upplösningsprocessen förlöper häftigare ju högre vätejonkoncentrationen är dvs ju lägre ph-värdet hos vätskan är. inom ph-området ca 4-9 inverkar i vätskan befintligt syre t ex från luft på upplösningsförmågan för t ex järn. det urladdade vätet avgår då inte i form av gasbubblor som fallet är inom ph-området 0-4, utan förenar sig i samma ögonblick det bildas med vattnets syre till vatten. samtidigt omsätts det upplösta järnet till rost, till vilket även åtgår syre. i figur 10.5 a illustreras ph-områden för våra vanligaste födoämnen och drycker, samt hos kroppsvätskor, dricks- och avloppsvatten samt tvättmedel i förhållande till några vanliga kemiska vätskor. dessutom anges lämpligt pumpmaterial för angivna ph-områden enligt vätsketabellerna. 10.6 myndigheters klassificering av vätskor brandklass brandklass för olika vätskor anges i vätsketabellerna i avsnitt 10.9. för förvaring, hantering och transport av brandfarlig gas och vätska finns bestämmelser i förordningen om brandfarliga varor utgiven i svensk författningssamling sfs 1961 nr 568. till brandfarliga varor hänföras i denna förordnings 1 § 1 mom: a. gas som vid temperatur av + 21 °c eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarlig gas). b. vara i flytande eller halvfast form med en flampunkt av högst + 60°c samt - oavsett flampunkten - motorbrännolja och eldningsolja (brandfarlig vätska). brandfarliga vätskor, indelas i fyra klasser enligt 2 mom samma §, nämligen klass 1 klass 2a : klass 2b : klass 3 : :vätskor med en flampunkt av högst + 21 °c. vätskor med en flampunkt överstigande + 21 °c men ej + 30°c. vätskor med en flampunkt överstigande + 30°c men ej + 60°c. motorbrännolja och eldningsolja med en flampunkt överstigande + 60°c." tillämpningskungörelse till 1 §. bestämmande av flampunkt m.m (utdrag). "med flampunkt förstås den temperatur, då ångor (gaser) från en vätska vid normalt atmosfärstryck första gången flammar upp i samband med uppvärmning och införande av tändlåga på föreskrivet sätt vid provning i nedan angivna apparater". under + 60°c abel-penskys apparat sis 15 02 23 över + 60°c pensky-martins apparat sis 15 02 24 brandfarlig gas klassificeras ej efter flampunkt utan avgörande är huruvida gasen kan antändas och fortsätta att brinna. statens industriverk har utgivit en reviderad förteckning i sind-fs 1976:9 över brandfarliga varor med uppfigter om flampunkt och brandklass (utdrag): "inom pumpanläggningar för brandfarliga gaser och vätskor tillhörande klass 1, 2a och 2b med flampunkt upp till 40°c kan utsläpp ge upphov till explosiva blandningar av luft och gas eller ånga." rum och utrymmen där sådana anläggningar förekommer klassificeras av myndigheterna som explosionsfarliga och anläggningarna skall därför utföras enligt gällande bestämmelser, som avser att nedbringa explosionsrisken. utöver sfs 1961 nr 568 som främst omfattar brandfarliga varors klassindelning, anläggningars planering, cisterner och rörledningars utförande, skydds- och säkerhetsavstånd etc gäller också elföreskrifterna kfs 8/1960 med ändringar som ger anvisningar om hur explosionsrisken skall bedömas och elektriska anläggningar skall utföras. förordningen och elföreskrifterna gäller gemensamt, de komplettera varandra. i kap 8 drivanordningar, avsnitt 8.3, behandlas förordningens och föreskrifternas bestämmelser. innehållet i avsnitt 8.3 är även tillämpligt för kapitlen 3-6 och kapitel 1 installation. 224