Kapitel

Myndigheters klassificering av vätskor

Brandklass

Brandklass för olika vätskor anges i vätsketabellerna i avsnitt 10.9. För förvaring, hantering och transport av brandfarlig gas och vätska finns bestämmelser i Förordningen om brandfarliga varor utgiven i Svensk författningssamling SFS 1961 nr 568. Till brandfarliga varor hänföras i denna förordnings 1 § 1 mom:

  1. gas som vid temperatur av + 21 °C eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarlig gas).
  2. vara i flytande eller halvfast form med en flampunkt av högst + 60°C samt – oavsett flampunkten – motorbrännolja och eldningsolja (brandfarlig vätska).

Brandfarliga vätskor, indelas i fyra klasser enligt 2 mom samma §, nämligen

  • Klass 1 :vätskor med en flampunkt av högst + 21 °C.
  • Klass 2a : vätskor med en flampunkt överstigande + 21 °C men ej + 30°C.
  • Klass 2b : vätskor med en flampunkt överstigande + 30°C men ej + 60°C.
  • Klass 3 : motorbrännolja och eldningsolja med en flampunkt överstigande + 60°C.*

Tillämpningskungörelse till 1 §. Bestämmande av flampunkt m.m (utdrag).

*”Med flampunkt förstås den temperatur, då ångor (gaser) från en vätska vid normalt atmosfärstryck första gången flammar upp i samband med uppvärmning och införande av tändlåga på föreskrivet sätt vid provning i nedan angivna apparater”.

Under + 60°C Abel-Penskys apparat SIS 15 02 23
Över + 60°C Pensky-Martins apparat SIS 15 02 24

Brandfarlig gas klassificeras ej efter flampunkt utan avgörande är huruvida gasen kan antändas och fortsätta att brinna.

Statens Industriverk har utgivit en reviderad förteckning i SIND-FS 1976:9 över brandfarliga varor med uppfigter om flampunkt och brandklass (utdrag):

”Inom pumpanläggningar för brandfarliga gaser och vätskor tillhörande klass 1, 2a och 2b med flampunkt upp till 40°C kan utsläpp ge upphov till explosiva blandningar av luft och gas eller ånga.” Rum och utrymmen där sådana anläggningar förekommer klassificeras av myndigheterna som explosionsfarliga och anläggningarna skall därför utföras enligt gällande bestämmelser, som avser att nedbringa explosionsrisken. Utöver SFS 1961 nr 568 som främst omfattar brandfarliga varors klassindelning, anläggningars planering, cisterner och rörledningars utförande, skydds- och säkerhetsavstånd etc gäller också Elföreskrifterna KFS 8/1960 med ändringar som ger anvisningar om hur explosionsrisken skall bedömas och elektriska anläggningar skall utföras. Förordningen och elföreskrifterna gäller gemensamt, de komplettera varandra. I kap 8 drivanordningar, avsnitt 8.3, behandlas förordningens och föreskrifternas bestämmelser. Innehållet i avsnitt 8.3 är även tillämpligt för kapitlen 3-6 och kapitel 1 installation.

Hälso- och miljöfarliga varor

Enligt Produktkontrollnämndens kungörelse SFS 1973:334 § 2 indelas ämnen, som är att hänföra till sådana varor och som kan befaras medföra skador på människor i gifter och vådliga ämnen. Produktkontrollnämnden offentliggör vägledande förteckningar över gifter och vådliga ämnen. Senaste förteckning är PKFS 1975:1, 1975:2 och SNV PM 549. I vätsketabellerna avsnitt 10.9 anges denna förtecknings exempel på följande sätt: Efter ämnets namn G för gift och V för vådligt.

Pumpanläggningar som transporterar hälso- och miljöfarliga varor skall vara utförda så att skadliga utsläpp förhindras. Detta kan ställa krav på hermetisk transport och kan också påverka utförandet av pumpen, material och materialval, axeltätningar och rörledningar.