utrymme i axiell riktning utanför axeltappen vid drivändan adderas också detta mått. hållfasthetsberäkning med angivande av armering och betongkvalitet skall utföras. fastsättning kan utföras med grundbult och formrör, expansionsbult, fästklotsar eller pelarställ av stål. pumpaggregatet uppriktas på fundamentet med stålkilar, för fastgjutning av bultar, fästklotsar och pelarställ används snabbbindande krympfri betong. bultarna dras åt lätt efter några dagar, varefter uppriktningen kontrolleras. bottenplattan undergjuts med fin betong som helt skall fylla mellanrummet mellan plattan och fundament och utrymmet inuti plattan. uppriktningen slutjusteras när rörledningarna anslutits och när pumpen varit i drift några timmar. vid transport av heta vätskor utföres slutlig uppriktning efter det att systemet kommit upp i driftstemperatur. uppriktning behandlas ingående i kap 6.13. 1.4 rörsystemets utformning sug- resp tilloppsledning skall vara så korta som möjligt och måste ha minst samma diameter som pumpens sugstuts. rörböjar skall vara så få som möjligt och ha stor radie. tätheten hos sugledningar bör kontrolleras genom provtryckning. förekommer bottenventil och sil skall dessa dimensioneras riktigt, silens hålskall ha sammanlagdarea minst 3 ggr sugledningens area. utföres sugledningen rätt undviks de vanligaste orsakerna till driftstörningar: kavitation, luftsäcksbildning, snedströmning. sugledning skall utföras ständigt stigande och tilloppsledningen ständigt fallande mot pumpen för att undvika luftsäckar enl. figur 1.1. figur 1.1 sug- och tilloppslednings utförande i många anläggningar förekommer det att en eller flera sugledningar förenas till en gemensam. en sådan sammankoppling bör inte ligga nära pumpens sugtuts, eftersom den kan inverka ogynnsamt på hastighetsfördelningen vid inloppet. en mindre rörledning bör inte anslutas rakt till en stamledning utan i stället med en rörkrök. samma sak gäller för s k spädningsanslutningar. genom att strömningen i pumpen är helt turbulent blir omblandningen alltid god, och en vinkelrät anslutning är därför inte nödvändig. lämpliga sätt att ansluta rörledningar visas i figur 1.2. om pumpens anslutningar är större än 100 mm bör en rörkrök ej anslutas direkt till sugstutsen. en raksträcka av 5-10 ggr rördiametern är lämplig. tillströmningen bör planeras noga för att undvika snedanströmning till pumpen. denna medför nämligen hydraulisk obalans i pumphjulet, vilket ger radiella tillskottskrafter och -moment. dessa åstadkommer i sin tur axelnedböjning vid axeltätningen och minskar lagrens livslängd. snedanströmning kan också bidra till ökad risk för kvaitation på grund av avlösningar i rörböjar, kronor och flänsanslutningar. figur 1.2 gemensam sugledning. 4
om strypreglering med ventil används, skall strypventilen alltid placeras i tryckledningen. ventiler i sugledningen skall endast användas för avstängning. de bör vara av en sådan typ som har fritt genomlopp för att ge minsta möjliga förluster och störningsfri inströmning till pumpen. ventiler av sätestyp får inte förekomma i sugledningen strax före en pump. se fig. 1.3 figur 1.3 ventil i sugledning för att få låga förluster och för att minska risken för luftinsugning bör sugledningen ha trattformig anslutning till behållare. i fig. 1.4 visas några exempel på bra och mindre bra utföranden. figur 1.4 suglednings anslutning till behållare om pumpen suger från en öppen behållare, bör denna ha en viss minsta volym. en god tumregel är att omsättningshastigheten inte bör vara större än 2 gånger per min. för att få en relativt lugn vätskenivå och möjlighet till självavluftning. tilloppet till behållaren bör helst placeras under vätskeytan för att hindra luftinblandning eller skumbildning. se fig. 1.5. detta gäller i synnerhet vid fiberhaltiga vätskor. vätskenivåns lägsta läge i förhållande till pumpens inlopp bestäms av villkoret: npsh för anläggningen skall vara större än npsh för pumpen vid driftvolymström. suspensioner innehållande gods och fiber pumpas alltid med tillrinningshöjd. figur 1.5 tillopp till behållare 5