ventilerna skall ha släta genomlopp så att fasta föroreningar inte kan fastna och de bör placeras så att de är lätt åtkomliga för service. ansluts en luftklocka eller stötdämpare på tryckledningen vid pumpstationen, vilket är vanligare i utlandet än i sverige, fungerar den som ett stötdämpande buffertutrymme. vattenslagshöjden bestämmer vattenslagets storlek. ett mindre värde på a eller v innebär således ett mindre vattenslag. tryckvågens hastighet a kan begränsas genom att rörmaterial med liten elasticitetsmodul t. ex. plast väljes. å andra sidan har dessa rör ofta en lägre hållfasthet. om vattenhastigheten v väljs till 1 m/s eller lägre är i allmänhet risken för vattenslag liten. för normalt avloppsvatten bör hastigheten dock ej understiga 0,6 m/s på grund av risken för sedimentering. buller, vibrationer, ljud maskinbuller i allmänhet betraktas som störande och bland de här ingående bullerkällorna förekommer även pumpar. det är såväl pumparna själva som deras drivmotorer och i vissa fall även transmissionerna, d. v. s. axelkopplingar, kuggväxlar etc. för pumparnas drift, som förorsakar ljudet. uppmärksamheten riktas mer och mer mot de besvärande ljudkällorna och därvid betraktas pumparna ur ljudsynpunkt ofta mycket strängt. kraven varierar inom ett mycket stort område från sjukhus-till industrianläggningar. ljudkrav det mänskliga örats känslighet för olika slags ljud är avgörande för vad som skall betraktas som irriterande, hindrande för taluppfattning eller risk för hörselskador. den högsta acceptabla ljudtrycksnivån utan risk för hörselskador vid långvarig exponering, 5 h/dygn representeras av kurvan n-85 enligt iso tc 43. figur 1.15 visar bullerkurvor med hänsyn till exponeringstiden. mer preciserat bedöms i sverige hörselskaderisken enl. sen 590111. arbetarskyddsstyrelsens meddelande 68:4 anger vilka ljudnivåer som accepteras. i allmänhet lika h 85. l diagrammet fig 1.15 har mellan dessa gränser angivits den acceptabla ljudnivån för några vanliga lokaler. utsätts örat för kraftigare ljud än n-85 blir exponeringstiden avgörande för om skada uppstår eller ej. ju starkare ljud desto kortare bör exponeringstiden vara. vid n-135 och däröver sker skada redan vid en enda kortvarig exponering. vid ljudmätning används en mikrofon med vilken ljudtrycket registreras (vanligen mätt på 1 meters avstånd från ljudkällan). det anges i enheten db (decibel) som står i ett logaritmiskt förhållande till ljudtrycksnivån. figur 1.15 ex. på acceptabla bullernivåer figur 1.16 olika ljudkällor-ljudnivåer 12
det finns ett antal ljudföreteelser, som vi möter i det dagliga livet och som är återgivna i figur 1.16. med hjälp av dessa kan innebörden av olika db-värden bedömas. pumparna kan ur bullersynpunkt inte ses isolerade från sina drivmotorer, axelkopplingar och eventuellt andra transmissionselement. elektromotorer avger ett buller som är sammansatt av vibrationer, fläktbrus, lagerbuller och magnetiskt ljud. dålig uppriktning mellan pumpens och drivmotorns axel, t ex till följd av för vekt underlag, kan ge anledning till besvärande buller. konstruktiva drag hos pumpar som kan leda till vibrationer är fram- och återgående pumpelement samt dynamiskt obalanserade axlar. bland yttre omständigheter som förorsakar buller kan räknas luft- eller gasbubblor i vätskan samt kaviation i pumpinloppet till följd av knapp tillrinning samt dålig uppriktning. självfallet spelar valet av pumptyp, drivanordning och transmission stor roll för hur bullersituation skall bli vid pumpens uppställningsplats. vid planering och upphandling skall därför ljudkraven anges. l kapitel 2.10 tabell 4, finns de normer specifierade som gäller dels för vibrationer och ljud vid utförandet av pumpar och elmotorer samt dels mätmetoder. när det gäller uppställning av pumpaggregat i maskinrum, arbetslokaler etc. spelar såväl lokalernas utformning som fundament och fastsättningsanordningar en stor roll för ljudnivån. väggar och tak och även andra maskiner har förmåga att reflektera eller absorbera ljud. fundament och golv kan genom resonans förstärka ljud eller medverka till att ljudet sprids till angränsande lokaler. ställs höga krav på tyst gång och är t. ex. risken hög att stomburet ljud kan vålla störningar är det väsentligt att ett så tystgående pumpaggregat som möjligt används. man eliminerar med andra ord ljudet redan vid källan. bullerreducerande åtgärder kan behöva vidtagas vid installationen för att uppfylla anspråken på låg ljudnivå. fastsättning på stabila och tunga fundament dämpar utbredningen av stomljudet från ett pumpaggregat. har underlaget däremot lätt att vibrera - såsom tunna betonggolv e. d. - bör pumpaggregatet ställas upp på vibrationsdämpande gummielement. överföringen av vibrationer via rörledningarna kan reduceras om en del av röret ersätts med en vibrationsupptagande expansionsbälg av elastiskt material. detta förfarande är för övrigt nödvändigt vid varje pump på elastiska ljuddämpande underlag, eftersom pumpaggregatet härvid är rörligt och inte bör förbindas stelt med rörledningarna. bälgar har en begränsad förmåga att dämpa det ljud eller vibrationer, som leds av den i bälgen inneslutna vätskan. däremot kan 90-graders rörböjar ha en väsentligt bättre dämpande effekt. pumpaggregatets uppställningsplats bör väljas med omtanke för att inte störa omgivningen. vid stora anläggningar med stor installerad effekt är det vanligt med slutna ljudisolerade pumprum. har personalen ingen anledning att långvarigt uppehålla sig i dessa rum kan en högre ljudnivå hos pumparna tillåtas. 1.5 rörsystemets utförande, rörnormerna höga krav på tystgående pumpar gäller för installationer i bostadshus, hotell, passagerarfartyg samt sjukhus- och kontorsbyggnader. i sådana fall kan överföringen av det stomburna ljudet hindras genom upphängning av rörledningar i vibrationsdämpare. ett rätt utnyttjande förutsätter användning av en pump som lämnar små pulsationer i vätskeflödet. rörsystemets utförande bestäms av vätskans egenskaper samt tryck och temperatur. besiktningspliktiga rörledningar för ledningssystem anslutna till eller ingående i kommunala distributionssystem för avlopp, vatten och värme gäller bestämmelser angivna i va-byggnorm och av resp. energiverk. rörledningar i vvs-anläggningar utföres enl. vvs-ama. för rörledningar som används på arbetsställe, där arbetarskyddslagen äger tillämpning ? gäller även va-, vvsoch fjärrvärmeanläggningar- eller som används under sådana förhållanden att kontroll erfordras enligt förordningarna om miljö- och hälsofarlig vara och brandfarlig vara skall utföras enligt rörledningsnormerna 1977. följande sammanfattning av de kommande kraven kan ev bli kompletterande av supplement för vissa processindustrier. 13